– Kvinnor som både är migranter och utsatta för våld är dubbelt utsatta, vi har fortfarande personer i Sverige som inte kan gå till polisen om de blir utsatta för våldsbrott från exempelvis partner, arbetsgivare eller hyresvärdar.

Det sa Maja Lundqvist, från kampanjen Ain't I a Woman, på torsdagsförmiddagen under ett seminarium, arrangerat av kunskapscentret Dialoga som drivs av Göteborgs stad.

Det var efter mobilisering från bland annat Ain't I a Woman som Göteborgs politiker i januari 2011 beslutade att papperslösa kvinnor ska ha rätt till skydd. Tidigare hade exempelvis kvinnojourer inte fått några pengar för att ta emot kvinnorna och Vänsterpartiet föreslog därför att kvinnojourer ska få ekonomiskt stöd från kommunen, vilket kommunstyrelsen ställde sig bakom.

Beslutet innebär att ideella jourer och kriscentrum i Göteborg ska få ersättning.

– Det innebär att kvinnojourer kan känna trygghet att de har täckning även för kvinnor som inte är ärenden på socialkontoret, sa kommunalrådet Marie Lindén (V), till GFT precis efter att beslutet fattats.

Men drygt två år senare råder fortfarande osäkerhet både bland papperslösa och bland socialarbetare kring vad som egentligen gäller, berättade Maja Lundqvist under seminariet:

– Det finns mycket kvar att göra.

Det konstaterade även flera socialarbetare som satt i publiken.

– Det finns många frågetecken i arbetsgrupperna kring hur vi ska gå till väga när papperslösa personer söker bistånd och när vi tagit kontakt med stadsjurister har vi fått höra att det är ett arbete som pågår, att det inte finns policys eller riktlinjer att förhålla sig till, sa en socialsekreterare i publiken.

Avsaknaden av tydliga riktlinjer är ett av de stora problemen, höll även Jan Svensson med om. Han jobbar på stadskansliet och har nyligen tillträtt som sammankallande för den grupp som ansvarar för att omsätta politikernas beslut i praktiken.

– Jag uppfattar att arbetsgruppen inte har tagit i frågan riktigt på ett konkret sätt, att tiden har gått åt till diskussioner och dilemman.

Frågor som hans grupp brottas med är exempelvis vad som händer efter att en person varit på skyddat boende och då står utan uppehållstillstånd och utan bostad.

Trifa Shakely, som höll i samtalet, sa att det är bättre att få hjälp ett par dagar än inte alls i en akut situation.

Jan Svensson menade att processen kanske skulle kunna snabbas på om kommunen, istället för att själva hjälpa papperslösa, gav pengar till ideella föreningar för att göra det.

Det mötte kritik från Milosz Swiergiel, ordförande för Rosengrenska.

– Rosengrenska har jobbat med frågan om vård för papperslösa länge, och den här lösningen har kommit upp många gånger som praktisk och bekväm, "låt dem sköta dem". Men det här är ett ansvar som samhället har, därför har vi och andra frivilligkliniker konsekvent tackat nej till sådana här pengar. Det är ett sätt att institutionalisera andra klassens medborgare, myndigheter måste ta det ansvar som man faktiskt har, sa Milosz Swiergiel,

Maria Bexelius, doktorand i juridik vid Uppsala universitet, var på plats för att berätta vilka konventioner och lagar som ger skydd. Hon är författare till boken Asylrätt, kön och politik och sa att ett stort problem är att kvinnors våldsutsatthet inte alltid kommer fram i asylprocessen, och att första gången man berättar om våldet kan vara i kontakt med kvinnojourer. Socialtjänsten kan vara till hjälp här och sätta sig ner och skriva vad personen berättar, det kan fungera som bevisning för att ansöka om asyl på grund av nya omständigheter, förklarade Maria Bexelius.

I väntan på riktlinjer från Göteborgs stad uppmanade Bexelius socialarbetare i publiken att följa FN:s kvinnokonvention, där kommittén tolkat att rätt till skydd från våld även gäller migranter.

Även Jan Svensson uppmanade socialarbetare att agera.

– Om inte ni och era kollegor bidrar till att driva frågan kommer ingenting att hända.

När kommer då riktlinjerna? Senast under våren 2014, svarade Jan Svensson.

– Annars kan man konstatera att våra begåvningar inte räcker till.

Det uttalandet fick exempelvis Ain't I a Woman att bjuda in sig i processen med att ta fram riktlinjer.