Regeringen vill att fler elever som tillhör någon av de fem nationella minoriteterna ska få läsa sitt minoritetsspråk som modersmål. I den kommande budgetpropositionen föreslås en ändring i skollagen så att kravet på att eleven måste ha grundläggande kunskaper i språket avskaffas. Regeringen ger också Skolverket i uppdrag att ta fram förslag till kursplaner för de fem språken på nybörjarnivå. Totalt handlar det om en satsning på nio miljoner kronor.

– Grunden till beslutet handlar om att en kärna i minoritetspolitiken är att värna om språket och kulturen. Det är positivt att det till exempel i Kalix finns ett så stort intresse för att lära sig finska och meänkieli och nu kan vi möta det intresset, säger intergrationsminister Erik Ullenhag.

Redan tidigare har regeringen deklarerat att det finns brister i hur minoritetsspråklagen tillämpas. Umeå och Kalix är två kommuner som har kritiserats för att tillämpa en strikt tolkning av skollagen som inte går ihop med minoritetslagstiftningen och språklagen.

Så sent som för ett år sedan nekade Kalix kommun 37 av 79 barn att få modersmålsundervisning i finska, med motiveringen att de saknade grundläggande kunskaper i språket. Men när frågan överklagades till Skolinspektionen visade det sig att de gjorde samma tolkning av lagen.

– Det var rätt avgörande för att vi nu vill göra den här lagändringen. Innan Skolinspektionens beslut kom var rättsläghet oklart, säger Ullenhag.

Daniel Särkijärvi var den som överklagade Kalix kommuns beslut till Skolinspektionen. Han tycker regeringens besked är positivt. Samtidigt är han kritisk till att det kommer dröja länge innan någon förändring sker. Först i juli 2015 träder den nya lagen i kraft.

– De borde åtgärda det direkt istället, säger han.

Daniel Särkijärvi har själv fyra barn, men de har inte drabbats av kommunens beslut. De äldsta barnen får modersmålsundervisning i finska eftersom de hade grundläggande kunskaper i språket när de ansökte.

Men Daniel Särkijärvi berättar att han själv har erfarenhet av försvenskningen.

– Jag vet hur det har gått till med försvenskningen i Tornedalen, till exempel, och min egen mamma förbjöds att prata tornedalsfinska i skolan. Då förstår man hur hotat språket är och vilken svag ställning det har, säger han.

Trots lagändringen finns andra problem kring hur kommunerna tillämpar minoritetslagstiftningen, visar en rapport från Skolinspektionen, förra året. Många kommuner saknar kunskap om de särskilda bestämmelser som finns för undervisning i minoritetsspråk. Rapporten visar också att det råder stor brist på lärare i de fem minoritetsspråken och i 23 av 24 kommuner nekas elever undervisning på grund av lärarbrist.

För ungefär en månad sedan gav regeringen Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att förstärka tillgången på lärare i minoritetsspråken, främst samiska, finska och meänkieli men det behöver göras mer.

– Utmaningarna i skolan och kring minoritetsspråken löses inte bara genom den här lagändringen utan det finns andra satsningar som vi måste göra. Förutom att det saknas lärarkompetens saknas det också läromedel där vi gör riktade satsningar, säger Ullenhag.

Att Daniel Särkijärvis eget engagemang i frågan har haft betydelse för regeringens beslut att nu ändra i lagen ser han som både positivt och negativt.

– Det känns tråkigt att det måste vara någon som lägger ner sin fritid och är drivande i frågan för att det ska ske en förändring. Men det känns bra att få ha träffat så mycket människor från andra minoritetsspråkgrupper och att jag lärt känna så mycket nytt folk.