Den svenska sexköpslagen har varit i kraft sedan 1999 och innebär att det är förbjudet att köpa sexuella tjänster. Ett av motiven för lagen var att den ansågs kunna ha en preventiv effekt. Det framhölls också att det kring prostitutionen ofta finns annan kriminalitet, såsom droger, misshandel och koppleriverksamhet. Straffskalan för brott mot sexköpslagen är böter eller fängelse i högst sex månader.
En utredning av sexköpslagens effekter och hur den tillämpats av rättsväsendet har länge efterlysts, både inom riksdagen och av andra länder, som undersöker Sveriges unika modell.
Justitierådet Anna Skarhed, som blir utredare, har ett direktiv som hon skall följa, som regeringen presenterade förra veckan. Där framkommer att utredaren har frihet att föreslå förändringar eller modifieringar av lagen, föreslå straffskärpning med mera. Utgångspunkten för utredningen är dock att sexköpslagen skall vara kvar.
Sexdebattören Isabella Lund, årets bloggare 2007, är kritisk och menar att en utvärdering som inte får komma fram till att sexköpslagen bör avskaffas, inte är oberoende eller trovärdig. Hon är också kritisk till att det i direktivet står att utredaren bör samråda med rättsväsende och myndigheter, men inte med sexarbetare.
En liknande sexköpspositiv hållning har författaren och debattören Petra Östergren visat i en rad inlägg samt i den egna boken Porr, horor och feminister, som nyligen kommit ut på pocket. Östergren anser att feministerna som kräver porrförbud och förbud mot sexköp är moralister. De sexsäljare hon intervjuat i boken ser sig inte som utnyttjade av sexköparna, problemet är snarare feministerna och horstigmat.
Samtliga riksdagspartier har under senare år argumenterat för hårdare straff. Bland de som nyligen uttalat behovet av detta märks Beatrice Ask och Claes Borgström. Ett huvudargument för de flesta debattörer är att prostitutionen minskar om kunderna minskar, vilket bör bli fallet om straffen blir hårdare. Målet är ett samhälle utan prostitution, vilket kan jämföras med målet om ett narkotikafritt samhälle, där köp också är olagligt.
Vid sidan om debatten om sexköpen finns också en debatt om människohandel (trafficking). Offren för människohandel blir slavar inom hushållsarbetare, städning, sex och så vidare. Polisens egna utredningar visar att sexköpslagen haft en hämmande effekt på prostitutionen. Sverige har också enligt polisen blivit ett oattraktivt land för skrupellösa människohandlare. I socialstyrelsens rapport Kännedom om prostitution 2007, gavs dock delvis en annan bild.
Där hävdades att det inte går att ge något entydigt svar på frågan om prostitutionen har ökat eller minskat som effekt av sexköpslagen.
Alla tycks dock överens om att gatuprostitutionen initialt minskade radikalt som en effekt av sexköpslagen, och att den ökning av gatuprostitionen som noterats under senare år är marginell i jämförelse med minskningen totalt sett. Kontakterna sker idag via internet och mobiltelefoner och det råder samstämmighet om att det krävs många olika metoder för att komma tillrätta med prostitionen, nationellt och globalt. Anna Skarheds utredning, vars direktiv således redan kritiserats, skall vara färdig 2010.