Omregleringen av Apoteket är en av de hetaste inrikespolitiska frågorna under våren och kan ses som ett led i en mer övergripande plan att minska mängden statligt ägda företag. Det formella beslutet kommer att tas den 29 april.

Från regeringshåll betonas de förväntat positiva följderna, medan oppositionspartierna skjuter in sig på de förväntade nackdelarna.

En som ogillar regeringens planer för Apoteket mer än andra är Daniel Persson, som startat kampanjen Rädda Apoteket.

Enligt Daniel Persson skulle en omreglering innebära högre priser, men också sämre tillgänglighet. Han befarar dessutom att den kostnadsfria rådgivningen avskaffas.

– Apotekets marginaler och priser är bland de lägsta i världen. Vid en omreglering skulle marginalerna höjas och därmed även priserna. Som exempel steg läkemedelspriserna i Norge med 27 procent på två år efter deras omreglering. Om monopolet avskaffas hamnar vinsterna dessutom i privata fickor, istället för att gå till vård och forskning.

Christer Engelhardt, riksdagsman för socialdemokraterna, är också kritisk. I ett inlägg till Gotlands Tidningar skriver han att det statliga Apoteket hanterar cirka 7000 olika typer av läkemedel. Vid en omreglering kan inte denna kvantitet upprätthållas, menar han. 

Dessutom befarar Engelhardt att systemet med ombud kommer att monteras ned vid omregleringen och han oroas över att utländska aktörer tillåts ta över marknaden.

- Därför kommer vi att riva upp reformen om vi får väljarnas förtroende att bilda regering efter nästa val tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet, säger Christer Engelhardt.

Riksdagsmannen Kenneth Johansson (c), menar tvärtom att en omreglering skulle förbättra tillgänglighet såväl som service. Han framhåller att priserna på receptfria läkemedel har sänkts i Norge och att de höjda priserna på vissa receptbelagda läkemedel i början berodde på misstag. 

Dessa misstag har den svenska regeringen lärt sig av menar Johansson. Johansson betonar att förändringarna inte är SÅ stora. Exempelvis är tillstånd, tillsyn och patientsäkerhet fortsatt viktiga uppgifter för samhället.

– Dessutom kommer högkostnadsskyddet att vara kvar. Priserna kommer liksom idag att fastställas av den statlig myndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden, enligt Kenneth Johansson.

Enligt wikipedia har antalet apotek ökat med femtio procent i Norge sedan omregleringen. Många av dessa nya apotek har dock etablerat sig i Oslo och Akers Hus. Marknaden domineras av tre internationella aktörer, som sammantaget har omkring 90 procent av marknaden: Apotek 1, ett norsk-finskt företag, Vitus, ett tyskt företag samt Alliance, ett brittiskt företag. 

Dessa siffror indikerar att såväl höger- som vänstersidan har en poäng vad gäller tillgängligheten. Högersidan har rätt i att det blir fler apotek om monopolet avskaffas. Men vänstersidan har rätt i att en stor del av de nya apoteken sannolikt kommer att etablera sig i storstäderna. En knäckfråga tycks därför vara hur glesbygden skall tillförsäkras tillgång till apotek efter avregleringen.

– För att vara på säkra sidan kommer Apoteket AB under minst tre år ha kvar sina apoteksombud. Avtal kommer också att skrivas med dem som startar apotek om att de har ett ansvar för glesbygden. Dessutom gynnas glesbygden av att receptfria läkemedel kommer att kunna säljas i vanliga affärer, framhåller Kenneth Johansson.

Kritiker som Christer Engelhardt och Daniel Johansson ser istället mest risker med omregleringen. De menar att det statliga Apoteket idag kännetecknas av hög kvalité, hög tillgänglighet och ett stort utbud av läkemedel.

De menar också att det är ett samhälleligt ansvar att alla får tillgång till bra och billiga läkemedel. Engelhardt håller med de borgerliga om att receptfria läkemedel bör kunna säljas i livsmedelsbutiker och att längre öppettider vore önskvärt.

Men han anser att detta kan åstadkommas utan att vinstintressen kommer in i bilden.