Krönika: Kan alla bli programledare i TV eller popstjärnor?
Svaret på frågan i rubriken är nej.
Det är uppenbart att många vill bli popstjärnor eller programledare i TV.
Att synas är viktigt för många.
Men alla har inte förutsättningar att uppfylla sina drömmar.
Det är inte rätt att säga til en ung människa i TV att hon eller han sjunger bra, när det inte är sant.
Det kan vara svårt att vara ärlig eftersom den som får kritiken kan bli mycket ledsen. Men att vagga in unga människor i falska förhoppningar är bland det värsta man kan göra.
Tyvärr är det så idag att alla ska vara lika bra, och skulle man påstå något annat ses det som mobbing. Jag ser det så här: om man inte är bra på att sjunga så är man säkert bra på något annat.
När barn i femårsåldern fick frågan vad de vill bli när de blir stora, svarade de inte som barn gjorde förr i tiden. Då ville de bli brandmän eller sjuksköterskor.
Idag blir svaret att barnen vill bli popstjäror eller progamledare i TV
Jag kan ta mig själv som exempel. När jag var ung hade jag en mycket fin röst och jag fick sjunga i kyrkor, på begravningar och fester. Men jag fick aldrig för mig att jag skulle bli popstjärna. Varför tar jag upp det här?
Jo, omgivningen kan idag säga stopp när det gäller. Många föräldrar vill se sina telningar bli det ena eller det andra och allra helst att de blir berömda.
Kan man bara sjunga idag så tror man att man kan gå hur långt som helst. Men man måste ha en mycket bra röst plus en hel del tur för att kunna gå långt. Musikbranschen är oerhört svår och det kryllar av talanger. Pinsamt nog har till och med etablerade artister knappt någon röst att tala om. Samma sak gäller för de som arbetar inom TV.
Varför är det så viktigt att synas? Man får som förälder inte ha för stora förväntningar på vad ens barn ska uppnå. Då blir det som när pappan till en tennisspelande pojke bankade sonen i motorhuven när han förlorade.
Man måste se barnets egna förutsättningar!
När vi hade Luciatåg i skolan valdes alltid en flicka med långt ljust hår ovsett om hon kunde sjunga eller inte. När vi sen skulle sjunga kunde vi inte hålla oss utan höll nästan på att krevera. Läraren hörde detta men gjorde inget åt det, utan sa bara: O, vad du sjunger bra!
Detta är det största fel man kan göra. Även om det är svårt måste man kunna säga nej på en gång. För har man inte den ena talangen så kan man utveckla en annan i stället.
Drömmar kan alla ha men man måste vara realistisk. Man kan syssla med musik på många sätt, man behöver inte vara artist för det. En artistkarriär fordrar mycket idag. Som programledare i TV är du också mycket påpassad och har nästan ingen personlig frihet.
Lycka till