”Vi fortsätter tills revolutionen segrat” | Fria.Nu
Fria Tidningen

”Vi fortsätter tills revolutionen segrat”

Det egyptiska politiska filmkollektivet Mosireen har nått hundratusentals med sin youtube-kanal. Men deras arbete är inte riskfritt. Fria Tidningen har träffat Salma Said, som fortfarande bär spåren av säkerhetsstyrkornas våld i sin kropp.

På Mosireens youtube-kanal finns hundratals klipp från revolutionens Egypten – allt från oredigerade filmsnuttar och korta intervjuer till mer genomarbetade minidokumentärer om marginaliserade stadsdelar i Kairo och kampanjfilmer mot den nya konstitutionen. En del filmer har visats fler än 100 000 gånger, och Mosireens kanal har snabbt blivit den mest sedda icke-kommersiella youtube-kanalen i Egypten.

Förklaringen till det stora genomslaget är enkel, menar medlemmen Salma Said.

– Vi visar en helt annan sida av revolutionens viktigaste händelser, som de statliga medierna inte visar. Responsen har ofta varit fantastisk. En del ser sådant de själva varit med om, och känner att de äntligen får upprättelse efter regimens lögner, säger hon.

När jag träffar Salma Said har hon just deltagit i en panel på temat ”alternativa medier och revolutionens makt” på World Social Forum i Tunisien. Ett ämne som för henne är långtifrån teoretiskt. Mer än två år efter diktatorn Hosni Mubaraks fall lever hon mitt uppe i en oavslutad revolution.

– Situationen i Egypten just nu är överväldigande, med protester och oroligheter någonstans nästan varje dag. Polisen har medvetet dragit sig tillbaka för att skapa en känsla av kaos, och syns bara på gatorna när de ska slå ner protester, säger hon.

För många har de förhoppningar som väcktes efter Mubaraks fall övergått i frustration och besvikelse. Revolten följdes av militärstyre och en snabb valprocess som förde Muslimska brödraskapet till makten, och i december godkändes en omstridd konstitution i en folkomröstning med knappt 30 procents deltagande. Inrikesministeriet har inte reformerats och de ansvariga för Mubarak-regimens övergrepp har inte straffats.

Men för Mosireen är kampen långtifrån över. Protestvågorna fortsätter att avlösa varandra, som möts av dödligt våld. De följs av ett intensivt propagandakrig där till och med dödade demonstranter blir föremål för konflikter om vilken sida de tillhör. Att filma det som sker och föra ut en annan bild av den som förekommer i de statskontrollerade medierna är därför ett av aktivisternas viktigaste vapen.

Att det är långtifrån riskfritt har Salma Said själv fått erfara. I februari 2012 sköts hon av en polis när hon filmade protester i centrala Kairo. Hon var bara centimeter från att förlora synen och bär fortfarande dussintals finkorniga hagelkulor i kroppen.

– Jag kommer alltid få leva med dem. Men de är inte farliga och gör inte ont. Det finns många som drabbats hundra gånger värre, säger hon.

Idén bakom Mosireen föddes redan under den 18 dagar långa revolten mot Hosni Mubaraks regim, när hundratusentals demonstranter belägrade Tahrirtorget i centrala Kairo och tvingades att försvara sig mot våldsamma attacker från regimens agenter. Samtidigt var aktivisternas egna kameror ofta de enda som fanns på plats, och därmed livsviktiga för att bemöta regimens propaganda.

Efter Mubaraks fall samlades en grupp filmmakare och aktivister för att fortsätta arbetet under organiserade former. Namnet Mosireen är en lek med de arabiska orden för Egypten och ”enträgna”– något som de levt upp till med råge sedan dess. De har inte bara publicerat hundratals filmer utan också skapat ett snabbt växande filmarkiv från revolutionen som nu rymmer över 13 terabyte material, motsvarande hundratals timmar rå film. Men en av deras viktigaste aktiviteter är att utbilda nya medborgarjournalister. Hittills har fler än 250 personer över hela Egypten deltagit i workshops fokuserade på hur man med billig teknik – en enkel mobiltelefon och fri programvara – kan skapa och publicera egna filmer.

– Men vi skapar inget nytt. Vi organiserar bara de krafter som redan finns. Det finns alltid någon som filmar när något händer i dag, men alla vet inte hur de ska använda den teknik som de har tillgång till, säger Salma Said.

Kollektivets verksamhet finansieras med frivilliga donationer från kursdeltagare och sympatisörer världen över. I höstas samlade de in motsvarande en kvarts miljon kronor på en månad via kampanjsajten Indiegogo – tillräckligt för att driva Mosireen vidare i ett år, säger Salma Said. Men det bygger också på att det mesta av arbetet är ideellt.

– Vi ser oss inte i första hand som en objektiv nyhetskanal och gör inte det här för att försörja oss. Vi är revolutionärer med kameran som vapen. Och vårt arbete fortsätter tills revolutionen segrat, säger Salma Said.

Mosireen är ofta kontroversiella. De rygger inte för kritik av militären, något som fortfarande är känsligt. De har också uppmärksammat sexuella trakasserier – en fråga som enligt somliga politiska aktivister borde vänta tills revolutionen segrat. I sin senaste film försvarar de kravaller som ett legitimt svar på statens våld. Samtidigt tar de avstånd från Nationella frälsningsfronten, en allians bildad av ledande oppositionspolitiker för att tvinga Muslimska brödraskapet till eftergifter kring konstitutionen.

– Det är ett viktigt steg för oss. Vi strävar inte efter makt utan tänker granska den, oavsett vem som sitter där. Många egyptier litar lika lite på liberalerna och vänstern som på Muslimska brödraskapet. De ser hur partierna käbblar med varandra och slåss om makten samtidigt som människor går hungriga eller dödas på gatorna, säger Salma.

– De senaste två åren har allt fler blivit övertygade att verklig förändring i Egypten aldrig kommer att uppnås enbart genom val. Vi kommer inte att få rättvisa till skänks, det kommer att kräva en lång och svår kamp.

Fakta: 

<h2>Se en film om Mosireen <a href="http://www.indiegogo.com/projects/mosireen-independent-media-collective-...är</a>. Detta är tredje delen i vår <a href="http://www.fria.nu/wsf">artikelserie</a> från World social forum.</h2>

Annons

Rekommenderade artiklar

Analys: Risk för regionalt bakslag

Militärkuppen i Egypten riskerar inte bara att störta landet ner i en fördjupad våldsspiral. Den kan också medföra ett bakslag för demokratiska krafter i hela regionen, skriver Per Björklund i en analys.

Fria Tidningen

Karneval och konflikt på World social forum

Närheten till den ekonomiska krisens Europa och Mellanösterns konflikter satte sin prägel på den globaliseringskritiska rörelsens första stora samling i arabvärlden. World social forum lämnar ingen oberörd – på gott och ont.

Fria Tidningen

Tunisien laddar för historiskt forum

På tisdagen öppnades World Social Forum i Tunisien. Tusentals människor från hela världen samlas för att diskutera alternativ till den ekonomiska elitens världsordning.

Fria Tidningen

Opposition fördömer undantagstillstånd i Egypten

President Mohammed Morsis beslut att utlysa lokalt undantagstillstånd efter helgens blodiga kravaller i Suez och Port Said fördöms av oppositionen, som också avfärdar maning till nationell dialog.

Fria Tidningen

Brödraskap under press

Mycket tyder på en seger för ja-sidan när folkomröstningen om Egyptens nya konstitution avslutas på lördagen. Men det jämna resultatet och det låga valdeltagandet innebär att det kan bli en ihålig seger för Muslimska Brödraskapet.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu