I rapporten från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, analyseras prover av spannmål för första gången. Resultaten visar olagligt höga restvärden, framför allt av stråförkortningsmedlet Chlormequat. Medlet används på spannmål, främst havre, och begränsar tillväxten av strået för att det inte ska böja sig och därmed ge mindre skörd.

Chlormequat misstänks bland annat störa reproduktionen hos både djur och människor. Stråförkortningsmedel var tidigare förbjudna i Sverige. Men i och med EU:s konkurrens- och likabehandlingsregler finns det sedan år 2000 två tillåtna stråförkortningsmedel i Sverige i dag och de används på råg.

Nu pågår en debatt mellan landsbygdsdepartementet och miljödepartementet om ett generellt förbud mot stråförkortningsmedlen. Landsbygdsdepartementet menar att Sverige inte bör ha några handelshinder. De svenska lantbrukarna ska få konkurrera på lika villkor med lantbrukare i resten av EU. Miljödepartementet å sin sida tycker inte att svenska konsumenter ska behöva utsättas för de farliga ämnena.

Peter Bergkvist från Kemikalieinspektionen tror inte att ett förbud kommer att införas.

– Det ser inte ljust ut för att få till ett förbud, säger han.

Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen gjort en konsekvensutredning av ett förbud. Den visar att kostnaderna för att behålla restriktionerna för stråförkortningsmedlen kommer att bli stora. Konkurrensvillkoren för svenska lantbrukare är också en tungt vägande faktor för hur resultatet blir, menar Peter Bergkvist. I och med att Sverige varit självförsörjande på spannmål har vi tidigare sluppit de giftiga medlen.

– Nu riskerar vi att få in ökade resthalter i landet, säger han.