Fria Tidningen

Brister i regeringens psykiatrisatsning

20 till 40 procent av de miljarder som ingick i regeringens satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning har inte använts. Många projekt går heller inte att utvärdera på grund av otydlig målbeskrivning. Nu hoppas Statskontoret och organisationen NSPH att den nya psykiatrisatsningen ska ge ett bättre resultat.

År 2007 satsade regeringen 3,6 miljarder kronor för att förbättra livsvillkoren för psykiskt funktionsnedsatta under en projektperiod på fyra år. Nu har insatsen, som avslutades förra året, utvärderats av Statskontoret.

Utredaren Michael Kramers säger att regeringen får godkänt, men att det finns flera delar i satsningen som är bristfällig.

– När vi har mätt hur regeringens satsning har fungerat har det varit viktigt att det finns tydliga mål om vad man ska åstadkomma. I en del fall har regeringen inte varit tydlig i de målen.

Statskontoret har granskat 34 av de 40 projekt som ingick i satsningen. Projekten berör alltifrån att skapa bättre vård för personer med psykisk funktionsnedsättning till större valfrihet och att öka sysselsättningsgraden. Förutom otydlig målbeskrivning har en stor del av pengarna som regeringen avsatte för projekten inte använts. Enligt rapporten rör det sig om mellan 20-40 procent av de 3,6 miljarderna. Bakgrunden till att man inte vet exakt är enligt Michael Kramers dålig kontroll av medlen.

– Om vi tittar på de oförbrukade medlen så är det 600 miljoner kronor som ännu inte har återrapporterats, så där vet vi inte om alla pengar har gått åt. Sedan är det ytterligare 600 miljoner kronor som vi vet att de inte kommer att förbrukas.

I våras påbörjade regeringen en ny psykiatrisatsning som ska sträcka sig mellan 2012–2016, och omfattar ett anslag på 870 miljoner kronor per år. En nyhet är inrättandet av en nationell samordningsfunktion, som inte fanns med i den tidigare satsningen, och som ska arbeta med prestationsbaserade medel mot kommuner och landsting istället för i projektform.

Anki Sandberg, samordnare på organisationen NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, håller med Statskontoret i den kritik som riktas mot den tidigare satsningen men har nu större förhoppningar på den nya satsningen.

– Dels har man nu tagit fram en femårsplan vilket är bra, eftersom det blir lättare att överblicka. I och med att det ska vara prestationsbaserat blir det också tydligare vad pengarna ska användas till. De satsar också mycket på barn och unga och tidiga insatser vilket vi tycker är bra, säger hon.

Michael Kramers är också positiv till den nya psykiatrisatsningen och hoppas att regeringen nu också ska lyckas bättre med att öka sysselsättningen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Sysselsättningen har ökat tack vare olika projekt som Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen ansvarat för i den tidigare psykiatrisatsningen. Men Michael Kramers påpekar att antalet sysselsatta per projekt räknas i hundratals personer vilket kan ställas mot de 60 000 personer som utförsäkrades från Försäkringskassan mellan 2007 och 2011.

– Det är en tredjedel inom gruppen psykiskt funktionsnedsatta som uppger att de har en sysselsättning. Det är den grupp som har lägst sysselsättning inom hela gruppen funktionsnedsatta.

Statskontoret hoppas att den nya samordningsfunktionen ska leda till ett bättre samarbete mellan de olika departementen. Men de tycker även att man måste se över de ekonomiska incitamenten till personer med psykisk ohälsa som går från sjukförsäkringen till arbete.

– Många är i dag osäkra på hur det går med deras ekonomi om de lämnar sjukförsäkringen och börjar arbeta.

Anki Sandberg håller med och säger att det krävs många åtgärder för att få upp sysselsättningsgraden.

– Det återstår mycket att göra när det gäller sysselsättningen och det är oacceptabelt att om man bli psykiskt sjuk så blir man också fattig. Man måste sänka trösklarna så det finns en hel palett med olika åtgärder. Nu har den nya psykiatrisatsningen presenterats men alla detaljer är inte klara än så där måste vi ha ögonen på hur man arbetar med denna fråga.

Annons

Rekommenderade artiklar

Ansökan om slutförvar måste kompletteras

Flera remissinstanser har tidigare kritiserat SKB:s ansökan om slutförvar av kärnbränsle för att vara bristfällig. Nu kräver Strålsäkerhetsmyndigheten att delen om kopparkapslar ska kompletteras.

Fria Tidningen

© 2014 Fria.Nu