Fria Tidningen

"Den politiska klassen har kastats ut"

En politisk härdsmälta – så beskrivs resultatet i söndagens parlamentsval i Grekland, där den radikala vänstern gick kraftigt framåt och nazister tog plats i parlamentet. Orsaken är makthavarnas ”spektakulära misslyckande” att hantera den ekonomiska krisen, menar ekonomen Yanis Varoufakis.

Youtubeklippet från det nazistiska partiet Gyllene Grynings presskonferens efter söndagens grekiska val spreds som en löpeld över internet. Inom ett dygn hade hundratusentals sett hur en av partiets hejdukar – svartklädd och med rakat huvud – ryter åt de församlade journalisterna att resa sig för partiledaren Nikolaos Michaloliakos. I ett aggressivt anförande går Michaloliakos sedan till angrepp mot politiker, bankirer och ”miljontals illegala invandrare.”

 – För de som förrått hemlandet är det tid att frukta – vi är på väg, gormar Michaloliakos.

Få tvivlar på att raseri mot de senaste årens drastiska nedskärningar – till stora delar dikterad av mäktiga EU-länder med Tyskland i spetsen – ligger bakom det högerextrema partiets framgångar. För tre år sedan fick partiet 0,29 procent av rösterna – i söndags nådde de upp till nästan 7 procent.

På valnatten lovade Michaloliakos fortsatt kamp för ”ett fritt Grekland, fritt från lånehajar och utan räddningspaketens slaveri”. Men det är aggressiv nationalism och hat mot invandrare som är partiets centrala budskap. När Michaloliakos tog plats i Atens kommunfullmäktige förra året höjde han handen i en hitlerhälsning, partimedlemmar talar öppet om sin beundran av tyska nazister och har anklagats för att organisera räder i invandrartäta kvarter för att misshandla personer med utländskt utseende.

Men det var inte extremhögerns framgångar som sände chockvågor genom Europa och fick börser över hela världen att rasa på måndagen. Det var istället det faktum att en överväldigande majoritet – över sextio procent – röstat på partier som är motståndare till EU:s räddningspaket. De två partier som dominerat grekisk politik sedan militärjuntans fall på 1970-talet, socialdemokratiska Pasok och konservativa Ny demokrati, och som tillsammans administrerat de senaste årens krispolitik, fick tillsammans bara 32 procent av rösterna – ett ras på 45 procentenheter jämfört med det senaste valet 2009. Nästan lika många röstade på partier till vänster om socialdemokraterna. Att Pasok och Ny demokrati trots det var nära att tillsammans få en majoritet i parlamentet beror bara på att hela 20 procent av väljarna röstade på partier som inte klarade 3-procentsspärren.

Det dramatiska valet är en följd av de grekiska och europeiska makthavarnas ”spektakulära misslyckande” med att hantera den ekonomiska krisen, som började på Wall street hösten 2008 och sedan spred sig genom världssystemet, menar Yanis Varoufakis som är professor i ekonomi vid Atens universitet.

– Hela den politiska klassen har kastats ut av väljarna, säger han i en intervju med Democracy now.

– Grekland går igenom sin stora depression, något liknande vad USA gick igenom på 1930-talet. Det här handlar inte bara om ett regeringsskifte, det är en samhällsekonomi som har gått in i en djup koma. Det är ett land som i praktiken är på randen till statskollaps. Grekland går igenom en existentiell kris, säger Varoufakis.

Valresultatet möttes till en början med besvärad tystnad av europeiska politiker. Men de kommentarer som trots allt fälldes fokuserade oftast på att man nu trots allt förväntar sig att Grekland ska fullfölja de nedskärningar, lönesänkningar och privatiseringar som den tidigare regeringen utlovat. Den europeiska stabilitetsfondens chef Klaus Reglin varnade på måndagen för att ett grekiskt utträde ur eurozonen – som enligt honom är alternativet – skulle få ”katastrofala” konsekvenser.

Inför valet varnade den tyske finansministern Wolfgang Schäuble det grekiska folket för att de skulle ”tvingas ta konsekvenserna” av en revolt mot räddningspaketens villkor. Men enligt många greker är det snarare resten av Europa som nu måste dra slutsatser av valresultatet.

– Det här är ett budskap om förändring, ett budskap till Europa att en fredlig revolution har påbörjats, sade Alexis Tsipras från vänsterkoalitionen Syriza, som blev Greklands andra största parti med knappt 17 procent av rösterna, i ett tal inför anhängare på söndagskvällen.

Alexis Tsipras vände sig särskilt till Tysklands förbundskansler Angela Merkel och varnade för att Europa kan ”brytas sönder” om den ”inhumana” nedskärningspolitiken fortsätter. 

– Den här politiken orsakar misär, arbetslöshet och fattigdom, som på 1930-talet. Europa behöver social solidaritet istället för att fungera enligt marknadens lagar.

Redan på måndagskvällen gav konservativa Ny demokrati upp försöken att bilda en koalitionsregering och lämnade vidare stafettpinnen till Syriza. En bred koalition av motståndare till nedskärningar är dock osannolik – både på grund av djupa ideologiska motsättningar mellan vänstern och den nationalistiska högern och på grund av kommunistpartiet KKE:s vägran att samarbeta med några andra partier. Det kommer att utnyttjas av europeiska makthavare för att rädda vad som räddas kan av den förda politiken, enligt Yanis Varoufakis.

– Vi kommer att få se ett massivt försök av ledarskapet i Bryssel, i Frankfurt och i Berlin att säkerställa att folkviljan i Grekland kringgås och nedskärningarna fortsätter, möjligen dekorerad med lite trevlig retorik mot nedskärningar, samtidigt som politiken i realiteten inte förändras, säger han.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Paradigmskifte eller kosmetisk förändring?

De grekiska nazisternas våld kan förändra det politiska landskapet, skriver Antonis Vradis i en kommentar om följderna av mordet på den antifascistiske rapparen Pavlos Fyssas.

Fria Tidningen

Motstånd och skymning i Aten

I skuggen av den ekonomiska krisen växer fascismen sig allt starkare i Grekland. Simon Felix Adler rapporterar från Aten.

Fria Tidningen

Faktakoll på Grekland

Krisen i Grekland beskrivs som ett hot mot eurosamarbetet och hela världsekonomin. Men vad är sant och vad är falskt i debatten? Fria Tidningen granskar några vanliga antaganden.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu