Per Björklund

Fördjupning


Analys

Nya vindar i Europa

Fria Tidningen

Analys: Merkels svarta söndag

Den politiska jordbävningen i Grekland, Francois Hollandes seger i det franska presidentvalet och valnederlag för högern i Tyskland och England öppnar för en politisk kursändring i Europa. Allt fler vågar nu utmana dogmen om nedskärningar som en väg ut ur den ekonomiska krisen.

När Tysklands förbundskansler Angela Merkel kallade till presskonferens i måndags tydde inget på att hon tagit intryck av helgens val i Frankrike och Grekland. De åtstramningpaketet som avfärdats av över 60 procent av de grekiska väljarna ”måste fortsätta” och en omförhandling av den europeiska stabilitetspakten – som bötfäller länder med för stora budgetunderskott – är otänkbar, enligt Merkel. Men med en av sina främsta allierade, den franske presidenten Nicolas Sarkozy, sparkad av väljarna kan Merkel snart tvingas på defensiven.

Sarkozys nederlag blir knappast mindre av att han är den första president sedan 1981 som inte blivit omvald till en andra mandatperiod. Samtidigt blir Francois Holland – som inför valet utropade ”finansvärlden” till sin främste fiende – Frankrikes andre socialistiska president någonsin. I sitt segertal på söndagskvällen slog Hollande fast att ”åtstramningar inte längre är oundvikliga”. Hans valprogram inkluderar förslag om höjda skatter för höginkomsttagare och storbanker, nyanställningar av 60 000 lärare och ökade statliga investeringar.

Hur mycket av politiken som Hollande kan genomföra beror dock delvis på utgången av parlamentsvalet i juni, där konservativa UMP kommer att göra allt för att ta igen förlorad mark. Samtidigt menar många att Hollande knappast är så radikal som han utmålats av sina motståndare. Till skillnad från sina föregångare från Socialistpartiet har han betonat vikten av budgetdisciplin och utlovat balans i statsbudgeten innan mandatperiodens utgång – något som kan bli svårt att förena med andra vallöften.

Många kommentatorer har också varit snabba att förklara Hollandes framgångar som ett resultat av missöje med Sarkozys ledarstil snarare än en önskan om långtgående ekonomisk förändring. Men en snabb blick på det politiska läget i Europa visar att Grekland och Frankrike är långtifrån de enda länder där åtstramningspolitiken bestraffats av väljarna.

I Storbritannien led den liberal-konservativa regeringskoalitionen ett tungt nederlag i förra veckans lokalval. De styrande partierna förlorade nästan en tredjedel av mandaten medan socialdemokratiska Labor gick kraftigt framåt. Storbritanien gick också mot strömmen i Europa då högerextrema British national party förlorade de flesta av sina kvarvarande mandat. I dag har partiet bara 3 platser mot 57 för bara tre år sedan. I Italien, som styrs av byråkraten Mario Monti sedan Silvio Berlusconi tvingades bort från makten i november, såg de etablerade partierna på måndagen ut att lida stora förluster i helgens lokalval. Och i Angela Merkels hemland har de regerande Kristdemokraterna och marknadsliberala Fridemokraterna lidit nederlag på den lokala nivån – senast i söndagens delstatsval i Schleswig-Holstein där Merkels parti gjorde sitt sämsta resultat sedan 1950-talet.

Med konservativa partier på defensiven över stora delar av Europa kan krisdrabbade länder hoppas på större gehör för sina invändningar mot den EU-dikterade nedskärningspolitiken. Ett förslag som redan vunnit mark är att krisdrabbade länder ska få exkludera långsiktiga investeringar när underskotten i statsbudgeten beräknas. Det har blankt avvisats av Angela Merkel, men allt fler utmanar öppet den tyska linjen.

Enligt Stefano Fassina, ekonomisk talesperson från Partito democratico i Italien, har Hollands seger skapat ett gyllene tillfälle att bryta med den ”felaktiga ekonomiska politik” som allt mer förknippas med Merkels Tyskland. Till och med EU:s kommissionär för ekonomiska frågor Olli Rehn manade i helgen till en gränsöverskridande europeisk ”investeringspakt” för att balansera kraven på nedskärningar. Och i måndags gick Lettlands före detta president Varia Vike-Friberga och den tidigare EU-kommissionären Antonio Vitorino till hård attack mot Tyskland.

– Under eurokrisen tycks makten i EU ha flyttats till en specifik huvudstad, Berlin. Tyskland ser ut att bli en geoekonomisk makt driven av sin egen exportsektors behov. Genom att använda ekonomiska medel i utrikespolitiska syften vänder Tyskland gradvis ryggen åt sina europeiska partners, skriver de i en debattartikel i den polska tidningen Gazeta Wyborcza.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Det är inte en kris, det är en attack”

WSF

Den ekonomiska krisen i Sydeuropa och motstånd mot åstramningspolitik stod högt på dagorningen på Världssocialt forum i Tunis. Men många av lösningarna som presenteras tillhör gårdagen, menar den grekiske politiske antropologen Nikolas Kosmatopoulos.

Fria Tidningen

Analys: USA:s politik föder extremism

Analys

De våldsamma attackerna mot amerikanska ambassader i Libyen, Egypten och Jemen kan inte skiljas från USA:s politik i regionen. Årtionden av stöd till diktaturer och militära interventioner har skapat en grogrund för religiös extremism.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu