Antalet kommuner som uppger att de har brist på bostäder för unga har ökat från 100 i början på 2000-talet till 149 kommuner i dag. Det uppger Ungdomsstyrelsen i en ny rapport. Värst är det i storstäderna och på högskoleorterna. Dessutom är det endast 43 kommuner som gör särskilda insatser för att underlätta för unga att få en bostad. Ungdomsstyrelsen hoppas nu kunna sätta press på regeringen att agera.

– Att få en egen bostad är viktigt för ungdomars möjligheter att etablera sig. Vi ser ett statistiskt samband mellan fast bostad och arbete. Det påverkar också när i livet man väljer att bilda familj, de som bor trångt väljer att skaffa barn senare. För att underlätta för unga att ta sig in på bostadsmarknaden föreslår vi ett statligt stöd till pilotprojekt för bostäder med tillfälliga bygglov, säger Daniel Wohlgemuth, utredare på Ungdomsstyrelsen som tagit fram rapporten Fokus 11, som också efterfrågar bland annat särskilda ungdomskontrakt och hyresavtal med provboende.

Enligt rapporten har ungas inkomstutveckling inte följt bostadskostnaden under 2000-talet, vilket ytterligare har marginaliserat ungdomar jämfört med andra grupper i samhället.

– Bostadsbidraget för unga bör ses över. Antalet bidragsberättigade har minskat kraftigt sedan 1990-talet och vi vet inte om nivån är rätt eller om det verkligen träffar rätt grupp. Det vi vet är att det är förödande för de som står utanför både bostads- och arbetsmarknaden. Den gruppen måste vi hjälpa, säger Daniel Wohlgemuth.

Ungdomsstyrelsen menar också att det är viktigt att regeringen tittar på frågan om balanserade villkor för olika upplåtelseformer – ett förslag som välkomnas av Hyresgästföreningen.

– I dag är en nyproducerad hyresrätt 2 000 kronor dyrare i månaden än en villa eller bostadsrätt av samma storlek, enbart på grund av en skattemässig obalans. Det är förödande både för hyresrätten och ungas möjlighet att få tag på en bostad, säger Barbro Engman, förbundsordförande i hyresgästföreningen.

Och det är främst hyresrätter som efterfrågas av unga, visar rapporten. Men de senaste årens byggande av hyresrätter har varit blygsamt. Trots att antalet unga i åldern 20–25 år beräknas öka de närmaste åren och nå en kulmen år 2013 är andelen hyresrätter densamma i dag som för tjugo år sedan.

– I nuläget saknar 248 000 unga vuxna egen bostad. De bor hemma eller i andra, tredje eller fjärde hand. Eller som smyg-bo i någon kompis vardagsrum. Marknaden känner inget ansvar för kommande generationer, det är kommunerna som kan ta ledningen i detta, fortsätter Barbro Engman. Det handlar om att bestämma sig för att man vill bygga och sedan genomföra det.

Barbro Engman efterlyser varaktiga lösningar, och trots att flera av Ungdomsstyrelsens förslag verkar enbart på kort sikt, har hon förståelse för deras agerande.

– Det är en akut situation som på sikt kan komma att hota tillväxten, där unga utan bostad riskerar att bli utan anställning. Men det går inte att bygga ikapp demografin med tillfälliga lösningar. Kommunerna sitter på mycket mark och genom att förkorta tiden mellan planprocess och byggande skulle mycket vara vunnet, menar Barbro Engman.

Fria Tidningen har sökt bostadsminister Stefan Attefall (KD) för en kommentar men han har inte varit anträffbar.