”Vi har fått en ekonomisk diktatur” | Fria.Nu
  • I morgon är det 38 år sedan den blodiga stormningen av det ockuperade Polytechnic-universitetet i Aten. Ett minnesmärke har prytts med blommor inför dagen då diktaturens fall uppmärksammas med stängda skolor och demonstrationer.
Fria Tidningen

”Vi har fått en ekonomisk diktatur”

Efter flera dagars förhandlingar fick Grekland till slut en ny regering. Den blocköverskridande koalitionen, som har i främsta uppgift att genomföra kraftiga nedskärningar, möttes av lovord av landets tidningar och från EU-ledarna. Men bland det grekiska folket är missnöjet stort. ”Jag växte upp under en diktatur, nu kommer jag dö under en annan”, säger Maria Kourakis till Fria tidningen på plats i Aten.

Tidigt på morgonen den 17 november 1973 väcktes de hundratals studenter som hade ockuperat det tekniska universitetet i Aten, Polytechnic, i tre dagar av en kraftig smäll. Militären hade kört en pansarvagn genom barrikaderna och staketet som omgärdade skolan. I sammandrabbningarna som följde dödades 24 demonstranter och hundratals skadades. Den våldsamma vräkningen var början till slutet på den sju år långa högerdiktaturen (1967–74).

Takis Tsapogas var aktiv i motståndet mot diktaturen och deltog i ockupationen av Polytechnic. Han minns åren efter diktaturen som en hoppfull tid. Det nybildade socialistiska partiet Pasok vann valet år 1981 och ledaren Andreas Papandreou utlovade radikala reformer och utökad demokrati. Men hoppet dalade fort när Pasok visade sig vara ett parti bland alla andra.

Pasok och konservativa Ny demokrati har sedan dess turats om att regera landet. Senaste valet år 2009 vann Pasok och premiärminister George Papandreou, vars far och farfar båda också lett landet, ledde en minoritetsregering fram tills hans avgång i förra veckan.

I morgon är det 38 år sedan vräkningen av Polytechnic. Alla landets universitet är stängda och det hålls minnesceremonier för diktaturens offer. Den årligt förekommande demonstrationen från Polytechnic till den amerikanska ambassaden i Aten väntas samla fler än vanligt till följd av den ekonomiska och politiska krisen. I opinionsmätningar får den nya regeringen stöd av en majoritet av befolkningen, men Takis Tsapogas menar att det snarare handlar om en rädsla för alternativet än ett riktigt stöd för regeringen.

– Folk är rädda för att om nedskärningarna inte genomförs så kommer vi slängas ut ur EU, säger han.

– Men egentligen gör det ingen skillnad om vi har euron eller drachman, för att lösa den här krisen behöver vi fundamentala politiska förändringar.

Takis Tsapogas själv ser på framtiden med oro. Han är keramiker och hade snart tänkt gå i pension från sin tjänst som lärare på en keramikskola. Men istället för att jobba tre-fyra år till kan han tvingas in i tidig pension redan nästa år då skolan hotas av nedläggning till följd av de nedskärningarna. Men värst är det för hans yngre kollegor som kommer få svårt att hitta nya jobb – den öppna arbetslösheten ligger på 18,4 procent.

Den 26 oktober godkände EU ett nytt stödpaket för Grekland på 130 miljarder euro som skulle ge landet nya lån samtidigt som delar av gamla lån skrivs av för att tillfälligt kunna undvika konkurs. Men för att pengarna ska betalas ut kräver EU att Grekland genomför en rad reformer, som att skära kraftigt i de offentliga utgifterna och öppna upp för privatiseringar av statliga bolag. Sparpaketet mötte motstånd både från den parlamentariska högern och vänstern, så väl i stora gatuprotester och generalstrejker.

När premiärminister Papandreou den 31 oktober utlyste en folkomröstning om sparpaketet utlöstes en chockvåg genom de europeiska politiska korridorerna och på världens börser. Risken att det grekiska folket skulle rösta nej till sparpaketet, vilket antagligen skulle leda till en omedelbar konkurs, var överhängande. Men efter starka påtryckningar från EU-ledarna lade Papandreou planerna på en folkomröstning på hyllan. Många grekiska och internationella bedömare tror att Papandreou aldrig hade som avsikt att genomföra en folkomröstning och att utspelet egentligen syftade till att tvinga fram en koalitionsregering.

När Irini Sophokleoris gick i pension för några år sedan såg hon fram emot ålderns höst. Efter att ha arbetat som professor i arkitektur i över 30 år skulle hon få ett avgångsvederlag på 60 000 euro och en hyfsat bra pension. Men hon har fortfarande inte sett till några pengar och börjar tvivla på att hon någonsin kommer få dem. Dessutom väntar kraftiga sänkningar av pensionen.

– Jag trodde jag skulle bli en rik gammal dam, men nu är jag istället oroad för hur jag ska ha råd med alla räkningar, säger hon.

Irini Sophokleoris var även hon aktiv i motståndet till diktaturen. En diktatur som hon menar aldrig riktigt försvann.

– Det som händer nu är ett logiskt slut på den process som inleddes när diktaturen föll för snart 40 år sedan. Den representativa demokratin är bara en chimär, i själva verket har vi en ekonomisk diktatur, säger Irini Sophokleoris.

Att en teknokrat har utsetts till ny premiärminister oroar många greker. Lucas Papadamous översåg under sin tid som grekisk riksbankschef införandet av euron och var sedan viceordförande för den europeiska centralbanken ECB. De senaste åren har han varit ekonomisk rådgivare till premiärministern. Lucas Papadamous har aldrig suttit i parlamentet eller regeringen och är själv noga med att påpeka att han inte är en folkvald politiker. Han agerar inte efter folkets vilja, utan från den så kallade trojkan – EU, ECB och den internationella valutafonden IMF.

– Den nya regeringen har som specifikt uppdrag att införa de åtstramningar som EU krävt för att göra krisutbetalningar, sa Papademos i sitt första tal till parlamentet på måndagen.

Den nya regeringen består främst av ministrar från Pasok och Ny demokrati. Men även det högerextrema och EU-skeptiska partiet Laos har fått en ministerpost och tre biträdande ministerposter. De enda partierna i parlamentet som har lämnats utanför uppgörelsen är kommunisterna KKE och vänsterkoalitionen Syriza, som båda starkt motsätter sig stödpaketet. Regeringen räknar med stöd från 254 av de 300 ledamöterna i parlamentet när den första förtroendeomröstningen hålls senare i dag.

Att Laos, som är ett nytt parti men har medlemmar med band till diktaturen, är med i koalitionen väcker obehag bland många greker. Laos har seglat på den främlingsfientliga vågen som har tilltagit till följd av den ekonomiska krisen och den stora mängd migranter som lever under mycket svåra förhållanden i Grekland.

Katerina Papadopoulou var precis som Takis och Irini – och de flesta i deras generation – motståndare till diktaturen. I dag arbetar hon som översättare och har några år kvar till pensionen. Eftersom hon har eget företag har hon drabbats extra hårt av de nya skatterna som införts i ett försök att få in välbehövt kapital till den skuldtyngda staten.

– Alla skattehöjningar kommer på samma gång, den här månaden måste jag betala 700 euro i olika företagsskatter, 300 euro för den nya fastighetsskatten och sedan 500 euro i andra räkningar, säger Katerina Papadopoulou.

– Samtidigt är det osäkert om jag kommer få betalt för mitt senaste översättningsjobb då uppdragsgivaren hävdar att han inte har råd att betala. Än så länge har jag bara fått drygt 300 euro av de 2 000 euro som jag skulle ha fått.

Katerina Papadopoulou menar att låg- och medelinkomsttagare nu tvingas betala mer i skatt samtidigt som de rika kommer undan. Vardagskorruptionen är en stor del av problemet. Ringer du till en läkare och frågar vad ett besök kostar så är det inte ovanligt att han svarar “90 euro om du vill ha ett kvitto, 60 euro utan ett kvitto”.

Enligt forskningsinstitutet Foundation for Economic and industrial research, IOBE, betalar 70 procent av alla privata läkare, jurister och arkitekter inte en enda euro i inkomstskatt. Den svarta ekonomin omsätter årligen omkring 59 miljarder euro, en fjärdedel av den officiella ekonomin. Enligt finansdepartementet är omkring 900 000 personer skyldiga staten 41 miljarder euro i obetalda skatter. Av dessa är 5 procent (cirka 15 000 personer eller företag) skyldiga hela 85 procent (37 miljarder euro) av summan.

Ett talande exempel på svinnet är en satellitbild på de rika förorterna norr om Aten som visar att det finns cirka 17 000 swimmingpooler. Endast 324 av dem hade redovisats för skattekontoret.

Katerina Papadopoulou har inget förtroende för den nya regeringen som hon menar saknar legitimitet eftersom den är tillsatt för att genomföra en politik som saknar stöd hos folket.

Övergångsregeringen har angett den 19 februari som preliminär valdag, men Papadopoulou tror att det hela tiden kommer skjutas upp för att rättfärdiga ett konstant undantagstillstånd.

– Folket har inte längre beslutsrätt över sitt eget land. Makten ligger istället hos bankerna och EU, säger Katerina Papadopoulou.

Hennes vän Maria Kourakis håller med.

– Nu styrs vi av banker istället för militären (“then it was tanks, now it is banks”).

Hon tror inte att åtstramningspaketet – som inte kommer vara tillräckligt utan kommer följas upp av ytterligare besparingar – eller nya lån är en lösning på problemet.

– EU har redan bevisat att de inte klarar av problemet. Skulden ökar ju bara hela tiden, hur kan då nya lån vara lösningen?

Hon tror att krisen kommer att pågå en lång tid framöver.

– Jag växte upp under en diktatur, nu kommer jag dö under en annan, säger Maria Kourakis och skrattar uppgivet.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu