Svenska AP-fondernas investeringar i bolaget Goldcorp, som är ägare av Marlingruvan i Guatemala, har tidigare uppmärksammats i media. Trots kritik mot att AP-fonderna, som förvaltar de svenska pensionspengarna, investerar i en gruva kopplad till tvångsförflyttningar av lokalbefolkningen, vattenbrist och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, har de inte för avsikt att dra tillbaka sina investeringar. De menar att de kan göra större påverkan genom samtal och dialog med Goldcorp.

I veckan publicerade Swedwatch en ny rapport om AP-fondernas investeringar i oetiska gruvor på uppdrag av Latinamerikagrupperna. De har utifrån AP-fondernas etiska riktlinjer granskat tre gruvor i Latinamerika som AP-fonderna investerar i. Förutom Marlingruvan har de tittat på Yanacochagruvan i Peru, som ägs av företaget Newmont, och Pascua-Lamagruvan mellan Argentina och Chile, som ägs av Barrick Gold. AP-fonderna har investerat sammanlagt 1 341 miljarder kronor i de tre gruvbolagen, som kopplas till både hot mot miljön och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

– Vi har gjort en fältstudie vid gruvan i Peru som visar på stora miljöproblem, vattenbrist och tydliga tecken på kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Det är samma klassiska problem som förekommer vid alla gruvorna, säger Viveka Risberg, kanslichef på Swedwatch.

Inget av de tre bolagen finns med på Sjunde AP-fondens uteslutningslista och AP-fonderna för bara dialog med Goldcorp. Enligt rapporten har de två andra bolagen fallit utanför AP-fondernas etikarbete.

FRIA har försökt nå AP-fondernas etikråd utan resultat. Men i rapporten kommenterar de det som kommit fram och skriver bland annat att de har ett arbetsfält med cirka 4 000 bolag och att det dagligen kommer in rapportering kring bolagen och olika problemområden.

”För att kunna påverka bolagen krävs både kunskap, tid och resurser. Att addressera allt som kommer till etikrådets kännedom låter sig därför inte göras.”, skriver de i rapporten.

De skriver också att de har insyn i dialoger som bedrivs av andra investerare och deltar i dialoger som bedrivs av konsulter och att bolagen Barrick Gold och Newmont ”är exempel på bolag som förekommit i denna typ av sammanhang”.

Viveka Risberg säger inte att AP-fondernas arbete med att föra dialog i första hand är en dålig väg att gå. Men hon skulle vilja se att man gör mer, inte minst ställer krav på de andra två bolagen Newmont och Barrick Gold.

– Man borde till exempel kräva att det görs en oberoende undersökning av vattnet i de här områdena. Det finns också en begränsad insyn i dialogen som AP-fonderna har med bolagen. Det är svårt för oss att bedöma till exempel om det har gjorts framsteg i dialogen med Goldcorp, utan vi får helt enkelt gå på vad de säger. Men någon gång vill vi se skillnaden även på marken, där vi jobbar, och det har vi hittills inte gjort.

Nu tycker Viveka Risberg att man även måste sätta press på riksdag och regering för att få till hårdare riktlinjer kring etik och miljö och även tillföra mer pengar till det arbetet.

– Inom landstingen och kommunerna finns det etiska uppförandekoder som man följer. Om ett företag inte följer de riktlinjerna blir det ingen upphandling. Det borde vara samma sak när det gäller AP-fonderna och finnas en typ av uppförandekod när det gäller de svenska pensionspengarna. Det är rimligt med en etisk miniminivå och en långsiktig strategi för investeringar i bolag som bedriver en förnybar och hållbar produktion.

Riksdagsledamoten Lars-Arne Staxäng (M) sitter i regeringens pensionsgrupp, med företrädare från alla regeringspartierna samt Socialdemokraterna som står bakom pensionsöverenskommelsen. Han känner till rapporten och kommer träffa Swedwatch och Latinamerikagrupperna på tisdag tillsammans med pensionsgruppen, för att diskutera rapporten.

– Jag kommer att lyssna av det som sägs på mötet och vi kommer sedan inom pensionsgruppen diskutera den här frågan. Därför känner jag inte att jag vill uttala mig om det nu.

Men det här är ju inte ett nytt problem. AP-fondernas investeringar i Marlingruvan har uppmärksammats under lång tid och ni måste ju ha diskuterat det här inom pensionsgruppen tidigare?

– Jag kom in ganska sent i det här arbetet, men självklart diskuterar man alltid vad man ska investera i och sådana här typer av etiska frågor. Och jag tror att det är farligt att från politiskt håll gå in och sätta för hårda regler, vilket kan hämma tillväxten. Men jag kommer som sagt lyssna av vad som sägs på mötet.