Fria Tidningen

Historisk första maj för Egyptens vänster

Det var långt från de folkhav som fyllde centrala Kairo under massprotesterna mot Hosni Mubarak. Men när Tahrirtorget fylldes av röda fanor i söndags var det ändå historiskt – för första gången sedan 1950-talet firades arbetarrörelsens internationella högtidsdag av fackföreningar och vänsterpartier som har bildats utan regimens godkännande.

I Mubaraks Egypten var första maj främst en angelägenhet för höjdarna i den statskontrollerade fackliga centralorganisationen ETUF – en dag för pompösa hyllningstal till landets arbetare, av företrädare för en regim som förbjöd strejker och fängslade fackliga ledare. Ibland användes dagen för att utlova löneförhöjningar till statsanställda, presenterade som en gåva från president Mubarak personligen.

Att första maj var officiell högtidsdag under diktaturens styre är kanske en del av förklaringen till den magra uppslutningen på Tahrir på söndagen. Men de nästan 50 fackföreningar, ungdomsrörelser och vänsterpartier som stod bakom firandet är fast beslutna att återta dagen och göra den till sin. Och trots att massorna uteblev präglades dagen av optimism och kampanda, när ett par tusen aktivister marscherade runt torget till slagord mot exploatering och orättvisor.

Det historiska firandet på Tahrir blev också en påminnelse om den egyptiska arbetarrörelsens fortsatta utsatthet. Firandet fick ett abrupt slut framåt kvällen när tiotals okända män stormade scenen mitt under ett tal och började riva den inför ögonen på hjälplösa organisatörer. Kort därefter ingrep militärpolis och skingrade de hundratals kvarvarande demonstranterna. Vem som låg bakom angreppet är oklart, men aktivister på plats spekulerade i att militären eller det statskontrollerade facket ETUF hade skickat männen som provokatörer. Händelserna fördömdes dagen därpå av världsfacket ITUC, som kritiserar de egyptiska myndigheterna för att inte ha vidtagit några åtgärder för att låta arbetarna ”fira första maj i frihet”.

Trots den våg av strejker och sociala protester som har svept över landet de senaste åren är det först med Mubaraks fall som ett fönster för verklig organisering har öppnats. I nästan alla yrkesgrupper pågår nu försök att bygga upp nya fackföreningar från grunden, och tolv stycken har redan anslutit sig till Egyptian independent trade union federation, EITUF, som bildats i uttalad opposition mot det statskontrollerade facket ETUF.

Samtidigt tar flera nya vänsterpartier form. Ett av dem är Folkliga socialistiska alliansen, vars första grundande konferens i Kairo i fredags ska ha samlat 500 deltagare. Bakom partiet står såväl kända vänsterintellektuella som avhoppade medlemmar av det gamla socialistpartiet Tagammu, som var det enda lagliga vänsterpartiet under Mubaraks styre.

En mer radikal framtoning har det Demokratiska arbetarpartiet, vars plattform bland annat innehåller krav på åternationalisering av privatiserade företag. Sedan 1991, då Egypten undertecknade ett strukturanpassningsavtal med Världsbanken, har hundratals statliga företag och industrier sålts till privata investerare. Utförsäljningarna har kantats av korruptionsanklagelser och nästan alltid lett till sänkta löner och hårdare arbetstempo för de anställda.

För att få ställa upp i parlamentsvalet i september måste ett parti samla minst 5 000 underskrifter. Men många vänsteraktivister menar att det inte är högsta prioritet.

– Vi är inte ute efter att skapa ett parti på pappret så att vi kan ställa upp i valet. Vi vill bygga ett verkligt parti med verkliga aktivister, säger Ahmed Shaaban, grundare av Egyptiska socialistpartiet, till den oberoende dagstidningen Al-Shourouk.

Han avfärdar också anklagelser om att den egyptiska vänstern är splittrad.

– I ett land med 85 miljoner invånare är det inte konstigt att det existerar flera politiska vänsterkrafter. Vi kommer att samarbeta på många sätt, men att slå ihop alla politiska initiativ till ett parti nu vore förhastat och skulle leda till ständiga interna konflikter.

Alla grenar av den egyptiska vänstern är enade kring flera grundläggande krav – inte minst en höjning av den nationella minimilönen och lagstiftning som garanterar rätten till facklig organisering. Samtidigt kräver de att den så kallade ”protestförbudslagen”, som utfärdades av det styrande militärrådet i början av april, ska upphävas. Den kontroversiella lagen föreskriver kraftiga böter eller fängelse för alla som organiserar eller manar till protester som ”stoppar eller förhindrar arbetet” på statliga institutioner eller privata företag. Sedan Mubaraks fall den 11 februari har minst 76 demonstranter fängslats efter summariska rättegångar i militärdomstolar enligt Human rights watch.

Det hotet tycks inte ha avskräckt läkarförbundets medlemmar, som på en extrainsatt kongress på första maj beslutade att utlysa två punktstrejker de närmaste veckorna för höjda ingångslöner och en utökning av statens sjukvårdsbudget. Beslutet föregicks av heta diskussioner som övergick i handgemäng när fackets styrelse – som domineras av det forna styrande partiet NDP och Muslimska brödraskapet – först vägrade godkänna strejkbeslutet.

Fakta: 

"Vi är inte ute efter att skapa ett parti på pappret så att vi kan ställa upp i valet. Vi vill bygga ett verkligt parti med verkliga aktivister."

Ahmed Shaaban, grundare av Egyptiska socialistpartiet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Analys: Risk för regionalt bakslag

Militärkuppen i Egypten riskerar inte bara att störta landet ner i en fördjupad våldsspiral. Den kan också medföra ett bakslag för demokratiska krafter i hela regionen, skriver Per Björklund i en analys.

Fria Tidningen

”Vi fortsätter tills revolutionen segrat”

Det egyptiska politiska filmkollektivet Mosireen har nått hundratusentals med sin youtube-kanal. Men deras arbete är inte riskfritt. Fria Tidningen har träffat Salma Said, som fortfarande bär spåren av säkerhetsstyrkornas våld i sin kropp.

Fria Tidningen

Opposition fördömer undantagstillstånd i Egypten

President Mohammed Morsis beslut att utlysa lokalt undantagstillstånd efter helgens blodiga kravaller i Suez och Port Said fördöms av oppositionen, som också avfärdar maning till nationell dialog.

Fria Tidningen

Brödraskap under press

Mycket tyder på en seger för ja-sidan när folkomröstningen om Egyptens nya konstitution avslutas på lördagen. Men det jämna resultatet och det låga valdeltagandet innebär att det kan bli en ihålig seger för Muslimska Brödraskapet.

Fria Tidningen

Egyptisk fredsinitiativ väcker hopp

Mohammed Morsys förslag om regionala samtal kring Syrien har väckt försiktiga förhoppningar om en fredlig lösning på den blodiga konflikten.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu