Sedan två veckor tillbaka ockuperar López Obrador och hans anhängare det enorma Zócalo-torget i Staden Mexikos hjärta samt huvudgatan Paseo de la Reforma. Den senaste veckan har de utökat protesterna till att omfatta blockader av banker, vilket har kritiserats av bankernas samarbetsorganisation. Demonstranterna kräver en omräkning av valet som hölls den 2 juli 'röst för röst'. Mellan två och tre miljoner människor har deltagit i de massmöten som hållits till stöd för López Obrador. Det är inte en slump att protesterna koncentrerats till Staden Mexiko. López Obrador var stadens mycket populäre borgmästare fram till i höstas, då han lämnade sin post för att koncentrera sig på presidentvalskampanjen.
Högerkandidaten Felipe Calderón vann presidentvalet med 0,6 procents marginal, enligt valorganisationen IFE. Centervänsterkoalitionen Por el Bien de Todos (För allas väl) som stödjer López Obrador anklagade genast sin motståndare för valfusk och krävde en omräkning av rösterna. Koalitionen har offentliggjort samtal mellan politiker från de traditionella partierna PRI och PAN som tyder på att Felipe Calderón skulle ha gynnats vid rösträkningen. Dessutom stämmer inte antalet avgivna röster med de officiella resultaten i många vallokaler.
Förra lördagen bestämde Mexikos valdomstol att nio procent av rösterna ska räknas om. López Obrador kritiserade beslutet och lovade att fortsätta blockaderna tills en en total omräkning av rösterna kommer till stånd. Den 'lilla' omräkningen beräknas vara klar på söndag. Om denna gynnar López Obrador och minskar avståndet till Calderón kommer trycket på en total omräkning att öka.

Andrés Manuel López Obrador var sedan flera år tillbaka favorit till att vinna årets presidentval. På sluttampen seglade regeringspartiet PAN:s kandidat Felipe Calderón upp som en möjlig utmanare till López Obrador. Högermannen Calderón vann till slut med cirka 240 000 röster av totalt 40 miljoner, enligt det officiella valresultatet. Calderón anser sig ha vunnit valet och går inte med på en total omräkning. Han har erbjudit López Obrador en ministerpost som tecken på försoning.
López Obrador tillhör centervänsterpartiet PRD som bröt sig ur det korrupta jättepartiet PRI på 1980-talet. Målet var att försöka bekämpa den enorma korruptionen inom statsapparaten och utgöra ett vänsteralternativ i mexikansk politik. Samma år vann förmodligen partiets grundare Cauhtémoc Cárdenas presidentvalet, men PRI behöll makten genom ett enormt valfusk. Den gången valde Cárdenas att inte sätta hårt mot hårt för att undvika ett blodbad. Istället satsade han på att stärka det nyfödda partiet för att nå inflytande i framtiden.
I dag är PRD ett nationellt parti som styr huvudstaden samt flera delstater. López Obrador har inte möjlighet att skjuta ett eventuellt maktövertagande på framtiden. Han satsar sin politiska karriär på att få till stånd en omräkning av rösterna. Enligt opinionsundersökningar har de civila protesterna gjort att López Obrador förlorat en del av sin popularitet. Om han inte får till stånd en omräkning, eller förlorar denna, har han förmodligen gjort sitt på den politiska scenen.

I väntan på en total omräkning sover den före detta borgmästaren på sin stads enorma huvudtorg. Han har sällskap av en stor del av landets vänster. Fackföreningar, studentrörelser och bondeorganisationer stödjer kravet på en total omräkning. De sistnämnda har hotat att blockera Staden Mexikos in- och utfarter. Frågan är hur länge protesterna kan fortsätta innan huvudstadsborna tröttnar på trafikkaoset eller staten använder våld för att få bort demonstranterna. Men López Obrador är det progressiva Mexikos enda hopp om att få till stånd en politisk förändring i det nyliberala jättelandet. Konflikten kan därför bli långvarig, samtidigt som spänningarna i det mexikanska samhället ökar.