– Situationen är enormt ansträngd i lägren. När jag kom dit för två månader sedan dog runt tio personer på grund av vattenbrist varje dag. Nu är siffran kanske den dubbla, säger Hans Kärrman, logistiker på Läkare utan gränser, som nyligen återvände från flyktinglägret Jaman i norra Sydsudan.

Den väpnade konflikten i södra Sudan slår hårt mot civilbefolkningen. Tiotusentals människor har tagit sig över gränsen till flyktingläger i norra Sydsudan. Långtifrån alla klarar den hårda vandringen.

– Människor dör på vägen. De lider redan av undernäring när de börjar vandra och måste ta sig 18-20 mil till fots, säger Hans Kärrman.

Men att lyckas ta sig till något av flyktinglägren innebär inte nödvändigtvis en räddning. Det är framförallt bristen på vatten som är problemet.

– Flyktinglägret i Jaman är felplanerat, det finns inte vatten i området. Vi har borrat efter vatten utan resultat. Flyktingarna som kommer är desperata och tar vad de kommer över. Det har förekommit att folk har tvingats dricka vatten från källor där döda djur har legat, berättar Hans Kärrman.

Rapporter från flyktingläger i norra Sydsudan berättar åter om ”förlorade” barn som vandrar långa sträckor på egen hand. Begreppet förlorade barn myntades under 90-talets inbördeskrig då ett stort antal barn skiljdes från sina föräldrar. Under de senaste veckorna har tusentals unga flickor och pojkar lämnat södra Sudan på egen hand i riktning mot flyktinglägren på andra sidan gränsen.

Den oroliga politiska situationen har varit märkbar i flyktinglägren, berättar Hans Kärrman.

– En dag kom militärer in i lägret i Jaman och försökte tvångsrekrytera män. Men tack vare Läkare utan gränsers goda rykte fick vi männen släppta. Vid ett annat tillfälle spred sig ett rykte om att en milis skulle tvångsrekrytera unga män. Då flydde flera av de lokalinvånare som arbetar i lägret ut i skogen för att undkomma.

Förra året blev Sydsudan självständigt från Sudan och regeringen i Khartoum. Det nya landets första år har präglats av konflikter med Sudan. För några månader sedan hamnade länderna nästan i krig på grund av tvister om gränsdragningen och fördelningen av oljetillgångarna.

Sudan förlorade en stor del av sina oljeresurser när Sydsudan bröt sig loss och lider nu av en ekonomisk kris. Inflationen galopperar och en protestvåg bröt ut i huvudstaden i juni.

Men dagens konflikt har inte med oljan att göra, menar sudanexperten Johan Brosché. I stället handlar det om rebellgrupper i södra Sudan som vill störta regeringen i Khartoum.

– Rebellerna tog till vapen då de ansåg att regeringen inte hade uppfyllt sina åtaganden i fredsavtalet. Regeringen i Khartoum bekämpar rebellerna men har också låtit bomba civilbefolkningen och tillåter inte att förnödenheter förs in i området.

Konflikten förvärras av att rebellerna i södra Sudan stöds av Sydsudans regering. De har nära band eftersom båda har legat i konflikt med regeringen i Khartoum tidigare. Samtidigt finns det miliser i Sydsudan som motarbetar regeringen i Juba och som stöds av Khartoum.

Afrikanska unionen förhandlar nu med Sudan om hjälpsändningar till de utsatta. Läget blir allt mer akut, enligt Johan Brosché.

– Striderna har gjort att invånarna inte har kunnat så eller skörda. En hungerkatastrof står för dörren om inget görs.