Fria Tidningen

Hård valstrid i Venezuela

Hugo Chávez utmanas hårdare än på länge i söndagens presidentval. Motkandidaten Henrique Capriles har lanserats som "till vänster om mitten" och tar sikte på regeringens ömma punkter: kriminalitet, korruptionen och stigande levnadsomkostnader.

– Man har rätt att vara missnöjd med regeringen. Det saknas el i vissa områden, folk är arbetslösa och det råder bostadsbrist. Jag är självkritisk och lovar mer effektivitet från regeringens sida under nästa mandat, sade Hugo Chávez ödmjukt under ett valmöte en dryg vecka före valet.

Valet på söndag väntas bli det jämnaste sedan Chávez blev president för fjorton år sedan. Hans jordskredssegrar i flera folkomröstningar och val under de första åren vid makten har förbytts mot allt jämnare kraftmätningar med oppositionen. I parlamentsvalet för två år sedan blev det praktiskt taget dött lopp sett till antalet röster. Regeringspartiet PSUV fick ändå en klar parlamentsmajoritet tack vare röstsystemet som man själv har utformat.

Årets utmanare heter Henrique Capriles och har under året knappat in på Chávez försprång enligt de flesta opinionsundersökningar. Capriles försöker göra regeringens misslyckanden till sina hjärteämnen: kriminaliteten och korruptionen inom det offentliga.

– Jag säger till brottslingarna att de inte ska rösta på mig, för vi ska stoppa våldet i Venezuela och försvara rätten till liv, sade Henrique Capriles till sina anhängare under ett möte förra söndagen.

Mordfrekvensen i Venezuela är till och med högre än i drogkrigets Mexiko. Brottssiffrorna har länge varit en akilleshäl för regeringen, och tycks nu kosta röster även bland låginkomsttagare. Likaså korruptionen inom statsapparaten. Landet hamnade på plats 172 av 182 i Transparency Internationals korruptionsundersökning förra året. Korruptionsbekämpning var en gång ett av Chávez slagord. Men fjorton års vänsterstyre har inte löst problemet, bara tillåtit nya grupper att ta del av den lukrativa driften av staten.

Hugo Chávez trumfkort och röstvinnare bland fattiga är de sociala program, så kallade misiones, som hjälper fattiga med allt från sjukvård och utbildning till ett värdigt boende och subventionerade livsmedel. Men trots riktade insatser har fattigdomssiffrorna slutat att minska och den höga inflationen slår hårdast mot de som har minst. Därför kan missnöjda chávez-anhängare ge Capriles sin röst, eller stanna hemma under valdagen.

Liksom tidigare oppositionskandidater har Henrique Capriles lovat att behålla regeringens sociala program, något annat vore politiskt självmord. Däremot vill han stoppa Chávez ”krig mot näringslivet” och i stället ge privata initiativ en mer framskjuten roll vid sidan om den ekonomiskt starka staten och den inkomstbringande oljesektorn. Capriles placerar sig själv till vänster om mitten och säger sig ha Brasiliens arbetarpresident Lula da Silva som politisk förebild. Lula själv har dock uttryckt sitt stöd för Hugo Chávez.

Till skillnad från presidenten bryr sig inte utmanaren om ledarskapet på kontinenten. Därför vill Capriles sluta ”ge bort oljan”, med syftning på Chávez oljediplomati. I dag skeppas subventionerad venezuelansk råolja till presidentens allierade i länder som saknar egna energikällor.

Hugo Chávez har kritiserat Henrique Capriles hårt vid flera tillfällen och kallar honom för ”politisk analfabet” och borgare utklädd till vänsterpolitiker. Han vet att Capriles bakgrund inom landets ekonomiska och sociala elit - hans familj äger en biografkedja och han har betydligt ljusare hy än Chávez - ligger rivalen i fatet när det gäller trovärdigheten hos de breda folklagren.

I viss mån påminner utmanarens ansats om Chávez kampanj för fjorton år sedan. Henrique Capriles utmålar sig själv som en ung och handlingskraftig utmanare till ett ruttet system. Han vinnlägger sig också om att skapa en folklig image genom att besöka Venezuelas fattigaste delar. Henrique Capriles stöds av medelklassen och högeroppositionen. Om han också kan övertyga de fattiga om att Hugo Chávez inte längre är den bästa garanten för en bättre framtid är presidentens dagar vid makten räknade. Men oavsett valutgången kommer Chávez ha ett fortsatt starkt inflytande över Venezuela, eftersom regeringspartiet PSUV kommer att kontrollera parlamentet fram till åtminstone 2016.

Fakta: 

Mellan 2002 och 2010 minskade andelen fattiga i Venezuela från 48,6 procent till 27,8 procent, enligt FN-organet ECLAC. I hela Latinamerika är det bara Panama och Uruguay som har lägre andel fattiga. Arbetslösheten har sjunkit kraftigt under samma period, delvis för att antalet statsanställda nästan fördubblats.

Den höga brottsligheten och stigande levnadsomkostnader förblir källor till kritik mot regeringen. Mordfrekvensen är runt 50 per 100 000 invånare och år, vilket gör Venezuela till ett av de farligaste länderna i världen. Inflationen har länge varit högre än de flesta länder i regionen men sjönk i juli i år under 20 procent för första gången på flera år.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Turkiet öppnar för marktrupp till Syrien

Det turkiska parlamentet har gett klartecken för militära insatser i Syrien efter onsdagens granatbeskjutning över gränsen. Samtidigt trappas de blodiga striderna mellan rebeller och regeringsstyrkor i norra Syrien upp.

Fria Tidningen

Spanien: Statsskulden sväljer allt

Nästa år kommer den spanska regeringen att lägga en av tre euro på avbetalningar av statsskulden – nästan lika mycket som den sammanlagda budgeten för regeringsdepartementen.

Fria Tidningen

Protester mot regeringen i Haiti

Tusentals haitier från olika politiska läger demonstrerade i söndags mot president Michel Martelly. Missnöjet växer med stigande priser och regeringens oförmåga att skapa nya bostäder åt jordbävningskatastrofens offer.

Fria Tidningen

Kritiserad rådfrågning inleds

I morgon börjar Bolivias regering att rådfråga de boende i nationalparken Isiboro Sécure om de vill ha en motorväg till granne. Men regeringen får stark kritik för sitt agerande.

Fria Tidningen

Flyktingkris i Sudan

Den väpnade konflikten i södra Sudan har tvingat tusentals människor på flykt. Bedömare varnar för en ny svältkatastrof.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu