Normbrytare på catwalken | Fria.Nu
  • Anna Davidsson är 35 år, trebarnsmamma, modell, burleskdansare, gymnasielärare och har ett kroppspositivt instagramkonto med över 28 000 följare.
  • Förra året röstade Frankrike igenom en ny lag som förbjuder modellagenturer att anlita för smala modeller. Modellen måste ha ett BMI på minst 18 och den som bryter mot förbudet kan få böter på upp till 75 000 euro eller dömas till fängelse i upp till sex månader. Spanien, Italien och Israel har sedan tidigare lagar mot för smala modeller.
Fria Tidningen

Normbrytare på catwalken

Stora kroppar tar allt större plats inom modevärlden. Många inom branschen ser positivt på förändringen men kroppsaktivisten och modellen Anna Davidsson är rädd att de stora kedjorna bara hakat på en trend.

– För att få till en varaktig förändring är det viktigt att det inte bara blir en fluga för stunden.

I april år 2013 blev flera unga tjejer uppraggade av en modellagentur utanför Stockholms centrum för ätstörningar på Södermalm. Bland annat ska modellagenter ha gått fram till flickorna när patienterna hade gemensamma promenader. De kände till deras tider. Det handlade om flickor med ett BMI på 14, vilket ofta kräver heldygnsvård, och det här skapade starka reaktioner i medier och startade en diskussion om kroppsideal inom modevärlden.

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, är enhetschef för forsknings- och utvecklingsenheten på Stockholms centrum för ätstörningar. Hon arbetade på kliniken år 2013 och gör det än i dag. Hon har svårt att se att uppmärksamheten lett till något positivt för deras patienter.

– Jag tycker inte att det kvinnliga kroppsidealet ändrats så mycket. Det är fortfarande få som passar in i normen, säger hon.

Pro-ana är en subkultur som växer i Sverige. Den lyfter fram anorexia-nervosa som en livsstil istället för ett sjukdomstillstånd. De som identifierar sig med fenomenet spänner från personer som vill skapa ett forum för anorektiker, till personer som öppet förespråkar anorexi som ett positivt ideal. Pro-ana-anhängare är i regel antingen anorektiker själva eller lider av någon annan ätstörning besläktad med anorexia-nervosa. De är måna om sitt synsätt på sjukdomen, och ser helst bara att de som insett ”livsstilens elegans” ter sig till fenomenet.

– Pro-ana-sajter har funnits i många år, där anorektiker tipsar om hur man ska lura föräldrar, läkare och lärare om vad man ätit. De ger tips till andra som vill bli och leva som dem. Till exempelvis att dricka en massa vatten inför ett läkarbesök, för att verka tyngre än vad man är, samt massor av andra tips för att slippa gå upp i vikt. Det här är naturligtvis inte bra och gynnar definitivt inte patienten i sin väg till tillfriskande, säger Yvonne von Hausswolff-Juhlin.

Bara i Stockholm finns det cirka 20 000 kvinnor och män i alla åldrar som har en ätstörning, men bara 2 000–3 000 personer som söker hjälp. 90 av 100 tjejer insjuknar aldrig i någon ätstörning, medan 10 procent gör det. Alla dessa exponeras för modereklam så det är självklart också andra faktorer som väger in, säger Yvonne von Hausswolff-Juhlin.

– Det är fler som söker hjälp tidigare nu, och där ska man nog ge medierna en eloge, att problemet uppmärksammats mer nu. Fler känner i ett tidigare stadium att de mår dåligt i sin relation till mat, och söker då hjälp.

Det finns en annan växande rörelse mot osunda kroppsideal, som uppmärksammats allt mer i Sverige de senaste åren: kroppsaktivismen. Det är en rörelse som syns framför allt på nätet. Stora namn på sociala medier är exempelvis Natashja Blomberg, med sitt alias Lady Dahmers, och Ebba Nilsson. Kroppsaktivism eller kroppspositivism är en bred rörelse som hävdar människors rätt till sin kropp och uppmuntrar individen att vara nöjd med sin kropp som den är. Parallellt med att debatten kring kroppspositivism har växt har man också kunnat se hur allt fler klädkedjor lyfter fram större, framför allt kvinnliga, modeller.

Anna Davidsson, mer känd som ”Apan satt i granen” på Instagram, är en del av den växande kroppsaktiviströrelsen och har över 28 000 följare i sociala medier. Hon är 35 år, trebarnsmamma, burleskdansare, roller derby-spelare, gymnasielärare och arbetar också som modell. Med sitt Instagramkonto manar hon sina följare att vara positiva till sina kroppar.

– Alla människor har rätt att vara som de är. Det finns så många normer om hur man ska se ut. Det finns en smalhetsnorm som alla kvällstidningar säljer på. Jag har personligen svårt att gå ner i vikt, för jag har en ämnesomsättningssjukdom vid namn hypotyreos. Jag hade gärna varit normalviktig, det hade underlättat exempelvis när jag tränar Brasiliansk jiu-jutsu. Men jag går inte bara ner 20 kg på en natt, och jag går inte heller runt och känner ångest eller stress över min kropp, bara för att jag inte är normalviktig, säger Anna Davidsson.

Många hör av sig till henne dagligen och berättar om vilken betydelse hennes konto har för dem.

– Många känner en livspositivism när de ser vad jag skriver och lägger ut för bilder, jag är väldigt ocensurerad. De släpper de yttre kraven och börjar leva för sin egen skull.

Hon blev upptäckt på stan av en modellagentur för tre år sedan. Sedan dess har hon extraknäckt bredvid lärarjobbet, för bland annat KappAhl, IKEA och Friskis & Svettis. Hon anser sig inte vara särbehandlad i branschen på något sätt utan kunderna väljer just henne till sina specifika uppdrag. Men hon tycker att det är svårt att hitta kläder som hon gillar.

– Jag är så van vid att många kläder inte passar mig. De jag köper handlar jag främst på nätet. Det är väldigt svårt när smala människor ska göra kläder till tjocka människor, och de kläder som är så kallade plus-size storlek är lite fulare än kläder i mindre storlek, säger hon.

Lindex är en av de stora klädkedjorna som satsat på att marknadsföra sig med större modeller på senare tid. De har i sin höstkampanj tagit in de båda plus-size-modellerna Ashley Graham och Candice Huffin, alltså modeller som bär kläder från storlek 42 och uppåt. Lindex presschef Miriam Tjernström säger att syftet med deras kampanj är att kvinnor av alla former och storlekar ska känna sig inkluderade.

– Förändringen i sortimentet och i uttrycket är något som vi kommer att fortsätta att jobba med framöver. Men exakt på vilket sätt får framtiden utvisa.

Innebär det här att man nu kommer få se alla slags modeller hos Lindex: äldre, personer med funktionsnedsättning, olika etnisk bakgrund, kurviga, smala?

– Vi väljer alltid modeller utifrån vem som visar vårt mode på bästa sätt och som inspirerar våra kunder. I våra senaste kampanjer har vi jobbat med fem olika modeller som tillsammans visar mångfald. Det är fortsatt något som vi vill visa i våra val av modeller, men exakt vem som kommer att visa våra plagg i framtiden, får vi återkomma till när det är aktuellt.

Men Anna Davidsson är inte imponerad:

– Det är lätt för Lindex att säga att de inkluderar alla. De känns populistiska, som att de anammar mångfaldstrenden. De är väldigt PK. Efter en smal trend kommer en tjockistrend och man köper sig billig pr. H&M hade också med någon kvinna med hårig underarm en sekund i en reklamfilm. Det klippet skulle gärna ha fått vara med lite längre. Men samtidigt ska man vara glad att olika kvinnors kroppar uppmärksammas, säger hon.

För att få till en varaktig förändringar i modellbranschen och för att alla kvinnor och män ska känna sig inkluderade i modet tror Anna Davidsson att det är viktigt att modekampanjer, liknande Lindex, inte bara blir en kort trend eller fluga för stunden.

Frida Fornander är 21 år gammal och en internationell modell. Hon jobbar i både Sverige, USA och Europa för Lynx Models och Scandinavian Models. Hon blev upptäckt modell i 15-årsåldern och varvade skolan med modelljobbet fram till för 2,5 år sedan då hon började arbeta heltid som modell. Frida Fornander anser att den svenska modellindustrin är som i övriga Europa, dock en aning ”mildare”, som hon uttrycker det.

– Om smala modeller säljer bättre i Europa vet jag inte. Jag vet många plus size-modeller som tjänar väldigt bra pengar. Men att få jobb och bli bokad om man är smal och uppfyller kraven på måtten stämmer. Jag tror och hoppas att företag väljer att jobba med modeller som inte har ätstörningar, för alla parters skull. Men många modeller är naturligt smala och fortfarande friska.

Frida Fornander nämner att hon dock aldrig upplevt att någon sagt till henne hur hon ska äta eller träna. Hon säger att hon försöker hålla en balanserad och hälsosam livsstil, så att hon mår bra på insidan, men samtidigt uppnår de önskemålen som branschen har när det kommer till mått.

– Att se plus size-modeller i reklamen tycker jag blir allt vanligare, vilket är positivt. Något jag dock tycker är synd är att det inte finns något mellanting. Det tror jag även samhället saknar. Modeller bär ju oftast storlek 34–36 och plus size-modeller 42–44. Det är ett stort gap mellan dessa storlekar. Så varför inte ha mer variation? Det tror jag verkligen samhället skulle uppskatta.

Hon tror att Lindex kampanj både kan ha en positiv och negativ effekt. Det positiva är att de kurviga modellerna ger mer variation till vad man vanligtvis ser i reklamen. Men att trycka på att modellerna är plus size kan vara mindre bra, menar hon. Det gör att personer lätt kan jämföra sig och tycka att de är stora, fast det inte går att generalisera vad som är smalt, stort eller normalt. Så länge man är hälsosam är alla kroppstyper bra, menar hon.

Det finns många agenturer som har så kallade peoplemodeller, även kallat reklammodeller, som främst efterfrågas till reklamfotograferingar. Äldre modeller eller personer med ett mer udda utseende går oftast att finna på statistsajter. Det finns ett fåtal modellagenturer som uttalat har större modeller. Förutom Stockholmsgruppen även Model House Agency, där Clara Svensson arbetar. Hon säger att det blivit mer populärt att använda sig av större modeller i mode- och reklambilder. Men att det också beror på sammanhanget.

– De vanliga klädkedjorna vill få in lite större modeller, men vad gäller cat-walk-sammanhang är det fortfarande stort tryck på de smala modellerna, med sina speciella mått.

Model House Agency söker inte aktivt upp modeller utan man får söka sig till dem om man vill bli modell.

– Vi är inte som en riktig agentur, utan mer som en bildbank. Vi har mycket barn och vi tar in större modeller. Men är de större så vill vi även att de ska ha något speciellt i sitt utseende, som en speciell hårfärg eller något som sticker ut.

Clara Svensson är positiv och upplever att branschen är på väg åt rätt håll:

– Det kommer att bli en större variation och urval och med all debatt vi har kring ämnet så tror jag att vi kommer att ha en stor skillnad inom några år.

Annons

Rekommenderade artiklar

Frivilliga först på plats vid SOS-alarm

Frivilliga kan rädda liv vid en olycksplats. Det konstaterar forskare vid Linköpings universitet som utvärderat ett projekt i Medelpad där befolkningen rycker ut vid larm.

Landets Fria

Riksnyheterna missar riket

Norrland syns knappt i SVT:s riksnyheter. Från Jämtland och Gävleborg visades bara tre inslag i Aktuellt och Rapport under årets första månader.

Landets Fria

© 2017 Fria.Nu