– De vill att vi ska flytta, men var? Vi har ingenstans att ta vägen, säger Gerorgeta Baicu, som bor i husvagn på området tillsammans med sin familj.

När Göteborgs fria kommer på besök är det Gerorgeta Baicu och hennes mor Adela Dedu som är hemma. De är mycket oroliga över situationen och vet att närsomhelst kan det vara kommunen som kommer hit och tvingar bort dem. Det är smällkallt ute och de eldar i en kamin i en av vagnarna för att hålla värmen.

– Vi kan inte göra mycket. Men vi hoppas på att det kommer en lösning, säger Gerorgeta Baicu.

Hon är vid gott mod trots den pressade situationen. Barnen går i skola i stan och hon är glad och tacksam över varje dag som de kan vara där och lära sig saker.

Den uppbyggda boplatsen med husvagnar är inte stor och ligger en bit in i skogen bortanför Vårväderstorget. Här har familjen bott sedan sommaren 2015, i brist på annat boende. I december började problemen med kommunen och Kronofogden tog ett beslut om att vräkning. Det skulle ske ”skyndsamt” eftersom husvagnarna stod på annans mark och utgjorde en sanitär olägenhet, enligt kommunen. De förde också fram att allmänheten klagat över uppställningen, framförallt efter ett inbrott i en föreningslokal i närheten.

På dagen för vräkningen 21 december ändrade sig Fastighetskontoret och gav Gerorgeta och hennes familj ytterligare två veckor på sig att flytta.

– Problemet är att de inte har någon annanstans att ta vägen. Hade det funnits en alternativ plats hade de gärna flyttat med en gång, säger Leif Eriksson, som är familjens ombud och kämpar mot vräkningen.

Han har överklagat beslutet och fått igenom så kallad inhibition, att beslutet skjuts fram. Frågan är bara hur länge. Nu ligger ärendet hos tingsrätten för avgörande och Leif Eriksson har fört fram en rad argument för att stoppa vräkningen:

1. Först och främst är det beslutet om att vräkningen ska ske skyndsamt, utan att parterna har rätt att yttra sig. Det kan bara medges om ”saken inte tål uppskov”. Men varför är det så bråttom i detta fall? Varför vräka någon mitt i smällkalla vintern som inte har någonstans att ta vägen?

2. Frågan om proportionalitet är inte heller beaktad i detta fall, enligt Leif Eriksson. Rent allmänt handlar det om att en åtgärd inte får vara mer ingripande än att den står i proportion till vad som kan vinnas med åtgärden, som Kronofogden själva beskriver.

3. Den tredje saken handlar om Kronofogdens beslut så som det är formulerat och om det är ett brott mot diskrimineringslagen. Utan underlag, bevis, dom eller ens att någon av de boende på platsen är misstänkt, sammankopplas ett inbrott i en föreningslokal i närheten med Gerorgeta Baicu och hennes familj. ”Svarande är romer, Europas mest marginaliserade, diskriminerade, förtryckta, exkluderade och segregerade folk. De har historiskt och är fortsatt ständigt utsatta för hatbrott, rasism och diskriminering. Att grunda ett myndighetsbeslut på att en viss etnisk grupp är skyldig till ett brott, utan att frågan prövats i en rättslig process, är en tydlig form av rasism, i synnerhet då detta hävdande får allvarliga negativa konsekvenser för hela gruppen, skriver Leif Eriksson.

Nu är det upp till tingsrätten att avgöra ärendet.