Fler djur i kycklingstallarna med djuromsorgsprogram | Fria.Nu
  • ”I dag uppnår programmet inte det syfte som det faktiskt har. Därför menar jag att programmet måste ifrågasättas”, säger Bo Algers.
  • Svensk fågel uppger att enbart de uppfödare som har toppbetyg på sin uppfödning får ha maximalt antal djur i sina stallar. 2012 hade 97,3 procent av uppfödarna anslutna till programmet lov att ha den högsta beläggningsgraden.
Fria.Nu

Fler djur i kycklingstallarna med djuromsorgsprogram

De flesta konventionella kycklinguppfödare i Sverige är anslutna till ett djuromsorgsprogram. Programmet ger sken av att vara en förstärkning av lagen, men i själva verket ger det möjlighet för uppfödarna att ha fler kycklingar i sina stallar än vad Jordbruksverkets föreskrifter tillåter.

Föds du som kyckling inom den konventionella kycklingindustrin har du omkring 35 dagar i livet innan du skickas till slakt. Vid födseln väger du omkring 50 gram och på bara fem veckor kommer du nå en vikt på mellan 1,8 och 2,3 kilo. Ljusstimulans i stallet där du lever gör att du äter mycket, vilket gör att du växer fort. Den snabba tillväxten leder till att du kan få problem med att gå, dina ben kan få svårt att bära upp din kropp. I stallet där du befinner dig finns 10 000–40 000 andra kycklingar på ett och samma golv vilket gör att det blir mycket avföring. En hög ammoniakhalt kan göra att du får skador på dina luftrör eller frätskador på fötterna. Efter 35 dagar kommer det en maskin där du och de andra kycklingarna sopas upp. Sedan transporteras du till slakteriet där ditt liv tar slut genom att du bedövas med gas eller ett strömförande vattenbad innan du får halsen avskuren.

Under 2014 slaktades över 89 miljoner kycklingar i Sverige. För de flesta av de djuren såg livet ut som beskrivet här ovan. Större delen föddes upp hos uppfödare som är medlemmar i branschorganisationen Svensk fågel. För att bli medlem i Svensk fågel måste uppfödaren uppfylla kraven i fem olika ”kvalitetsprogram”. Ett av de programmen är djuromsorgsprogrammet. Programmet är godkänt av Jordbruksverket och infördes 1994. I gengäld för de krav som uppfödaren förbinder sig att uppfylla accepteras en högre så kallad beläggningsgrad, vilket innebär att uppfödaren får ha fler kycklingar per kvadratmeter än vad som är tillåtet enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Enligt lagstiftningen får 20 kilo kyckling hållas per kvadratmeter, men de som är medlemmar i Svensk fågel får ha nästan det dubbla, 36 kilo kyckling per kvadratmeter.

– Historiken visar att programmet fungerade till en början men att det sedan inte har fungerat och i dag inte uppnått det syfte som programmet faktiskt har. Därför menar jag att det måste ifrågasättas, säger Bo Algers, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

De uppfödare som är anslutna till djuromsorgsprogrammet får alltså tillämpa programmets regler istället för vissa ordinarie bestämmelser. Därför menar Jordbruksverket att programmet är ett annat sätt att uppfylla djurskyddslagstiftningen och inget undantag från den trots att branschen får ha fler kycklingar i stallarna än vad föreskrifterna tillåter.

Ett av djuromsorgsprogrammets syften är ökad djurvälfärd och ett villkor från Jordbruksverket för att få höja beläggningsgraden är ett så kallat fothälsoprogram. Det innebär att djuransvarig personal och Livsmedelsverkets veterinärer vid slakten kontrollerar om kycklingarna har fotskador. Skador som kycklingarna kan få då de går, står och ligger i sin egen avföring. Dålig fothälsa i form av fotskador ger höga fotskadepoäng och ska leda till sänkt beläggningsgrad.

– Att mäta fothälsostatusen är ett exempel på en av flera indikatorer på att något inte har fungerat i stallet, exempelvis fodersammansättning eller ventilation. Vad vi ser generellt är att det har blivit bättre, säger Maria Donis, vd Svensk fågel.

Men Fria har granskat statistiken över fotskadorna hos kycklingarna sedan djuromsorgsprogrammet infördes. Fotskadorna hos kycklingarna delas upp i milda och kraftiga fotskador. Till en början minskade de kraftiga fotskadorna men de började sedan stiga igen efter 2006. 2012 var andelen kraftiga fotskador högre än då programmet infördes.

– Syftet med programmet är att djuren ska må bättre och om de nu inte gör det, vilket de kraftiga fotskadorna pekar på, då har man inte nått det yttersta syftet med programmet. Jag anser att det är de kraftiga anmärkningarna som handlar om djurvälfärdsproblem då de kycklingarna har en allvarlig inflammation i fötterna som smärtar, säger Algers.

Även Johan Beck-Friis, informationschef på Sveriges veterinärförbund, som satt med i Jordbruksverkets referensgrupp för fjäderfä under flera år tycker att utvecklingen varit oroväckande.

– Jag tycker att det borde krävas att kurvan ska vända neråt igen om det ska finnas en tydlig motivering för att djuromsorgsprogrammet och ökad beläggningsgrad ska få gälla.

Samtidigt som de kraftiga fotskadorna har ökat har även andelen avdelningar hos kycklinguppfödare som har godkänts att ha den högsta beläggningsgraden ökat. Då programmet infördes fick omkring 20 procent av samtliga avdelningar lov att ha högst antal tillåtna kycklingar per kvadratmeter. 2012 fick 97 procent av alla avdelningar i Sverige ha den högsta beläggningsgraden: 36 kilo kyckling per kvadratmeter. Siffror som enligt Algers inte stämmer överens med programmets syfte att minska beläggningsgraden när andelen fotskador ökar.

– Beläggningsgraden var incitamentet för det här programmet. Hela programmet är baserat på att uppfödarna ska få lägre beläggningsgrad om de har höga fotskadepoäng.

Jordbruksverket menar att det inte finns en klar koppling mellan beläggningsgrad och andelen fotskador och menar att problem med hög andel fotskador setts i anläggningar med lägre beläggningsgrad.

– Självklart är beläggningsgraden en faktor i sammanhanget, men det finns många fler faktorer som framför allt har med teknik och skötsel att göra som påverkar fothälsan, säger Kristina Odén, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.

Svensk fågel menar att det har varit enstaka störningar som ökat fotskadepoängen vissa år.

– När vi tog bort kött- och fiskmjölet som fodermedel fick vi stora störningar i fothälsostatusen. Men för branschen som helhet har kvaliteten höjts på uppfödningen, säger Maria Donis.

Branschkontrollanten Lotta Waldenstedt, som kontrollerar djurstallarna utifrån djuromsorgsprogrammet, förklarar att hon bestämmer vilken beläggningsgrad en anläggning får ha, men att enskilda avdelningar inom anläggningen sedan kan få lägre beläggningsgrad om de har höga fotskador. Det är det däremot djuransvarig personal vid slakterierna som beslutar om och inte branschkontrollanten. De kraftiga anmärkningarna på fothälsan ökade från 4 procent 2006 till 10 procent 2009. Under 2009 fick en uppfödare neddragen beläggningsgrad.

Har det inte gjorts för få neddragningar av beläggningsgraden om de kraftiga fotskadorna ökat från år till år?

– Nej, det tycker jag inte att man kan säga. Höga fotskadepoäng kan bero på mycket annat och vi vet inte riktigt vad det beror på. Däremot har trenden brutits då de kraftiga anmärkningarna för 2013 och 2014 har minskat, säger Waldenstedt.

Fria har inte kunnat läsa årsrapporterna för djuromsorgsprogrammet för åren 2013 och 2014 då de inte är offentliga handlingar ännu.

Fakta: 

Djuromsorgsprogrammet uppfyller inte Eu-förordning

En statlig utredning från 2013 visar att de kontroll- eller djuromsorgsprogram som är godkända av Jordbruksverket inte följer rådande EU-lagstiftning.

Utredningen menar att om inte de rättsliga bristerna i de nuvarande systemet åtgärdas genom ny reglering och genom att skapa stöd i den svenska djurskyddsförordningen kommer de kontrollprogram som redan är i drift att tvingas upphöra. De remissvar som kommit in till landsbygdsdepartementet har sammanställts och den slutgiltiga utredningen väntas komma senare i år.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2018 Fria.Nu