USA och Venezuela trappar upp det diplomatiska kriget | Fria.Nu
  • Venezuelas president Nicolás Maduro anklagar USA för att ha varit inblandade i ett påstått kuppförsök mot regeringen. USA har infört sanktioner mot landet eftersom de menar att de utgör ett säkerhetshot.
Fria Tidningen

USA och Venezuela trappar upp det diplomatiska kriget

Anklagelserna mellan USA och Venezuela haglar tätt sedan några veckor tillbaka. USA har skärpt sanktionerna och Venezuela har mobiliserat soldater för försvarsövningar, men bakgrunden till den uppkomna krisen har ännu inte slagits fast.

Sedan 2008, då Venezuelas dåvarande president Hugo Chavez lät utvisa USA:s ambassadör Patrick Duddy, har USA och Venezuela inte haft fulla diplomatiska relationer. Men den nuvarande diplomatiska krisen är den största sedan Nicolás Maduro valdes till president 2013.

Det var den 10 mars som USA skärpte sanktionerna mot landet genom att belägga sju venezolanska tjänstemän och politiker med inreseförbud och frysa deras eventuella tillgångar i USA. I samband med det förklarade president Obama i ett brev till kongressen officiellt ett ”nationellt nödläge” på grund av ”ett ovanligt och extraordinärt hot som situationen i Venezuela utgör mot USA:s nationella säkerhet och utrikespolitik”.

– Venezolanska makthavare som kränker mänskliga rättigheter och ägnar sig åt korruption kommer inte att vara välkomna här, och vi har nu verktygen att neka dem tillträde till det amerikanska finanssystemet, sa Vita husets talesman Josh Earnest.

Utropandet av ett ”nationellt säkerhetshot” är ett formellt krav för de sanktioner USA infört. Men Latinamerikaexperten Mark Weisbrot liksom flera andra kommentatorer ser det som en olycksbådande upptrappning av det diplomatiska kriget mellan länderna. ”Vita huset tar ännu ett steg mot det absurdas teater… Finansierar Venezuela en terroristattack på amerikanskt territorium? Planerar en invasion? Bygger en atombomb?” frågar Mark Weisbrot retoriskt i en debattartikel på AlJazeera.com.

Det venezolanska parlamentet har som direkt svar gett president Nicolás Maduro tillfälliga extra befogenheter att regera med dekret och har mobiliserat 100 000 soldater och nationalgardister för en serie försvarsövningar.

I början av mars beslutade också Maduro om att införa visumtvång för alla amerikaner som besöker landet. Detta för att ”få kontroll över USA:s inblandning” i Venezuela. Maduro anklagade då också förre presidenten George W Bush och förre vicepresidenten Dick Cheney samt de båda senatorerna Bob Menedez och Marco Rubio för att ha kränkt mänskliga rättigheter i samband med krigföringen i länder som Afghanistan, Irak och Syrien, uppger TT.

Vad bakgrunden till den plötsliga ökade spänningen mellan länderna är, har ännu inte klarlagts. Men vissa hävdar att det beror på Venezuelas tillkännagivande i februari om att säkerhetstjänsten avslöjat och avvärjt ett planerat kuppförsök.

Planerade kupper har den venezolanska regeringen sagt sig avslöja tidigare, men den här gången verkar det finnas mer konkreta belägg än kanske någon gång tidigare sedan en kupp faktiskt genomfördes – och besegrades på några dagar – år 2002. Ett tiotal personer, huvudsakligen officerare i flygvapnet men även Caracas borgmästare, Antonio Ledezma, har gripits för att ha planerat kuppen.

Venezolanska myndigheter säger sig ha bevis för att den amerikanska ambassaden gjort försök att muta höga tjänstemän att delta. Bevisen ska ha överlämnats till den sydamerikanska samarbetsorganisationen UNASUR som ännu inte gett sin bedömning av materialet. Vissa menar dock att Venezuelas anklagelser mot USA om stöd till ett kuppförsök handlar om att leda bort uppmärksamheten från den ekonomiska kris landet just nu går igenom.

Även om bakgrunden till den nuvarande akuta krisen mellan länderna ännu inte klarlagts har krav sedan länge framförts om att USA måste häva sanktionerna mot Venezuela.

– Jag tror inte det är en bra idé att ett land inför unilaterala sanktioner, har UNASUR:s generalsekreterare Ernesto Samper tidigare sagt.

– Venezuelas angelägenheter måste lösas av det venezolanska folket.

Fakta: 

Bakgrund: Relationen mellan USA och Venezuela

Historiskt har relationerna mellan USA och Venezuela varit goda, framförallt då USA importerar stora mängder olja från Venezuela.

Sedan socialistiska Hugo Chavez valdes till president 1998 har dock relationerna försämrats, Chavez hade från början ett högt tonläge mot USA och den amerikanske ambassadören kastades ut efter ett bråk om USA:s militärbaser i Colombia.

Då Chavez tidigare vicepresident Nicolás Maduro valdes till Venezuelas nuvarande president år 2013 fortsatte relationerna mellan länderna att försämras.

USA har länge anklagat den venezolanska regeringen för att bryta mot de mänskliga rättigheterna, president Obama kritiserade bland annat hur studentprotester slogs ner förra året. Finansiella sanktioner har genomförts på sistone bland annat mot politiker (för påstådd hjälp med smuggling av vapen och droger i Colombia) och företag (för stöd till Iran).

Trots detta fortsätter det betydande handelsutbytet och USA är fortfarande Venezuelas viktigaste handelspartner och köper 900 000 fat olja av Venezuela årligen, ungefär en tredjedel av produktionen.

Annons

Rekommenderade artiklar

Ett OS kantat av protester

I skuggan av spelen i Rio bubblar missnöjet mot Brasiliens tillförordnade högerpresident Michel Temer.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu