• Tuffa tider väntar för Syrizas partiledare Alexis Tsipras.
Fria Tidningen

Hårda förhandlingar väntar för Syriza efter valvinst

På finansmarknaderna och från EU:s ledning var reaktionerna på Syrizas valseger negativa.

Mot etikett och tradition hade ett flertal europeiska ledare, däribland ministerrådets president Donald Tusk och kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, som inför valet öppet förklarade att han föredragit en seger för den nu avgående högerregeringen, under måndagen fortfarande inte gratulerat Syriza till valsegern. Storbritanniens premiärminister David Cameron skrev på Twitter att valresultatet ”ökar ekonomisk osäkerhet runtom i Europa”.

Euron tappade i värde mot dollarn och de flesta europeiska börserna föll, men det blev likväl ingen större ”panik” på finansmarknaderna, konstaterade BBC:s ekonomiredaktör Robert Peston.

Men kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor´s meddelade att man överväger att sänka kreditbetygen för alla länder där ”euroskeptiska” och ”kreditnegativa” partier är starka.

Att placerarna är förhållandevis lugna tolkar Peston som att de tror på att ”förnuftet kommer segra” – med vilket han menar att det kommer bli en uppgörelse om skuldnedskrivning. För den privata finansvärlden är alltså ett genomförande av Syrizas program ett bättre alternativ än ett sammanbrott i förhandlingarna och ett grekiskt Euro-uträde med åtföljande kaos. Bakgrunden till det är att tidigare krispaket redan löst ut de privata långivarna, så att Greklands fordringsägare i dag till allra största delen är EU, IMF och ECB.

Från EU:s sida tyder dock tecknen hittills på en hård linje. Jeroen Dijsselbloem, den holländske finansministern och Eurogruppens ordförande, förklarade under måndagen att ”det finns ett visst manöverutrymme, för att diskutera formerna för åtgärdsprogrammet, men att be om lån utan att uppfylla villkoren – det kommer inte att gå”. EU:s strategi är att låta Grekland köra fast i förhandlingar om mindre detaljer i avtalen medan Syrizas beslutsamhet undergrävs, bedömer ekonomiskribenten Wolf Richter.

EU:s och ECB:s första hot är att inte förnya den kreditlinje Grekland har hos ECB som löper ut den 28 februari, vilket skulle tvinga landet att låna på marknaden till mycket höga räntor, göra drastiska nedskärningar – eller ställa in betalningarna, vilket i teorin skulle vara möjligt eftersom grekiska staten i dag har budgetöverskott om räntorna på gamla lån räknas bort, men också skulle tvinga fram ett utträde ur Euron.

ECB valde även förra veckan för att tillkännage sitt stora program med ”kvantitativa lättnader”, som Grekland inte kommer kunna dra någon nytta av. Som ett “atombombsalternativ” har ECB också att dra tillbaka sin uppbackning av grekiska banker – som redan har problem med att sparare flyttar pengar ur landet – och utlösa en akut kris.

Syrizas främsta tillgång i förhandlingarna är det stöd man kan mobilisera för sin sak hos opinionen och likasinnade politiska rörelser i övriga Europa, bedömer Wolf Richter.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ett OS kantat av protester

I skuggan av spelen i Rio bubblar missnöjet mot Brasiliens tillförordnade högerpresident Michel Temer.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu