Fria Tidningen

Polisens spaningsregister kritiseras

Datainspektionen riktar skarp kritik mot hur Polisen använder sitt spaningsregister. I spåren av rom-registret får nu polisen bakläxa på många viktiga punkter.

Datainspektionen har granskat hur Rikspolisstyrelsen hanterar personuppgifter i polisens allmänna spaningsregister, ASP. Vid fyra tillfällen har jurister och en IT-säkerhetsspecialist inspekterat registret på plats hos polisen.

I sitt beslut listar Datainspektionen sex förelägganden som Rikspolisstyrelsen måste åtgärda och tre rekommendationer som den bör följa. Bland annat måste man införa rutiner som säkerställer att bara uppgifter som är av särskild betydelse för polisens spaningsverksamhet registreras i ASP. Detta innebär att en mängd personer som nu finns registrerade är olagligt införda och därför måste raderas.

Rikspolisstyrelsen har också fortfarande olagliga registreringar kopplade till etnicitet i registret. Bland annat finns särskilda sökbara grupperingar som exempelvis ”rasister”, ”zigenare”, ”kringresande” och liknande.

Att söka fram människor utifrån sökkriterium som dessa är olagligt enligt Datainspektionen som förelägger polisen att gå igenom samtliga tusen noteringar där dessa grupperingsnamn finns.

Bland annat har Datainspektionen hittat notistexter som ”Sex zigfamiljer campare på platsen. Under tiden sålde de X i området. Stölder från äldre och handikappade ägde rum samtidigt.”

Det största problemet med registret som jurist Nicklas Hjertonsson på Datainspektionen ser är att polisen brister i den övergripande kontrollen.

– Den så kallade registervården, att göra löpande och återkommande kontroller, är det som brister mest. Polisen har fått ett särskilt förtroende att behandla personuppgifter, men de har brustit i gränsen för vad som är laglig registrering och inte, säger han.

Även vad gäller gallringen av personuppgifter ur registret bryter polismyndigheten mot lagen. Exempelvis tas inte personer bort från registret vid frikännande domar eller nedlagda åtal då registreringen blir olaglig.

Polisen motiverar bristen på gallring med att personen fortfarande kan antas ”misstänkas” för brottet, något Datainspektionen inte håller med om.

Före 1 september 2014 måste Rikspolisstyrelsen ha genomfört förändringarna och ska ha kommit in med en redovisning till Datainspektionen över vilka förändringar som gjorts för att hålla sig på rätt sida lagen.

I ASP finns omkring 100 000 personer registrerade som misstänkta. Utöver finns det ett större antal personer registrerade som icke misstänkta, så kallade kringpersoner. 26 600 personer, främst från Polismyndigheten men även Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen är behöriga att söka i ASP.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Deras lycka byttes mot byråkratisk mardröm

Det som började som en ljuv kärlekshistoria slutade i en byråkratisk återvändsgränd. Nurten Tuncel är hemma i Mölndal medan hennes man lever som flykting i Grekland. Den politiska situationen i Turkiet och svenska regler står nu i vägen för deras kärlek.

Göteborgs Fria

Sverigefinnar kämpar för sina rättigheter

6 december är Finlands 100-åriga självständighetsdag. Satu Rekola från Göteborgs sverigefinska råd vill uppmärksamma behovet av sverigefinska skolor, förskolor och äldreomsorg.

Göteborgs Fria

Konferensföretag nekar fascister

Fascistiska Europa Terra nostra håller konferens i Göteborg på lördag. Fyra av fem konferensföretag skulle neka dem att hyra lokaler.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu