Bangladesh införande av hirjas som ett eget kön har varit en nyhet den senaste veckan. Innan dess kablades nyheten ut om att Tyskland införde möjligheten att kategorisera nyfödda, vilkas könstillhörighet inte kan bestämmas vid födseln, som "obestämda", vid sidan av de traditionella könen flicka eller pojke. Det presenterades på många håll som en positiv nyhet. Men bland många föreningar för intersexuella eller transpersoner togs inte nyheten emot lika positivt.

– Istället för att skapa fler könsmarkörer i register eller pass borde man fråga sig om vi borde ta bort markörerna ur alla sammanhang där de inte behövs eftersom det är meningslöst och skapar problem för många personer. Vad är kön? Kanske finns det lika många kön som det finns människor?, frågar sig Atalanta Ort, ordförande i transföreningen FPES i Göteborg.

Hon poängterar att initiativet till den nya lagen i Tyskland inte kom från intersexuella eller transpersoner själva och hon ser också lagen som helt ofullständig.

– Den befäster uppdelningen i två olika kön och innebär inte en tredje könskategori, utan innebär en möjlighet att inte göra en kategorisering alls. Personen måste senare i livet "bestämma sig" för att vara man eller kvinna. Det enda positiva med Tysklands nya lag är att den i bästa fall skapar debatt kring viktiga frågor och där fler kanske ställer sig frågan i vilka fall vi behöver kön som kategori över huvudtaget.

Det viktiga för oss nu är vilken väg Sverige tar i dessa frågor, tycker Atalanta Ort. Hon berättar att FPES intensifierar arbetet med att skapa debatt kring frågor kopplade till kön och samarbetar bland annat med RFSL. De håller just nu på att formulera viktiga frågor och krav som de vill driva gentemot allmänheten och svenska politiker. Målet är ett samhälle där kön spelar liten roll och där alla har rätt att definiera sig som den vill. Hon tycker att personnummer är ett bra och konkret första område att jobba med för Sveriges del.

– Det kunde vara relativt enkelt att åtgärda genom att alla får ett slumpartat nummer som inte säger något om kön eller ålder. Det i sin tur kan vara internt kopplat till ett personnummer med mer information som myndigheter och sjukvården har tillgång till, säger hon.

För i några fall är det relevant att tala om kön, exempelvis för att kunna prata om jämställdhet mellan män och kvinnor. Även i sjukvården kan det vara relevant att veta mer om könstillhörighet för att sätta in rätt vårdinsatser.

– Men inte i de flesta andra fall. Jag vill inte outa mig varje gång jag hämtar ut ett paket på posten eller alla andra gånger när jag lämnar ut mitt personnummer i offentligheten, säger Atalanta Ort, som ibland definierar sig som kvinna, ibland som man, men där personnumret signalerar man.

Ett annat viktigt steg är att ta bort markering för kön från blanketter och att hitta sätt där pass inte signalerar könstillhörighet, säger hon.

Atalanta Ort tycker att samhället sakta rör sig i den riktningen. Medvetna organisationer och vissa myndigheter har i dag exempelvis blanketter utan rutor för kön. Men ökade rättigheter för transpersoner och intersexuella hänger ihop med hur fungerande välfärd vi har, tror hon.

– Så länge välfärden är stark har vi möjligheter att gå framåt. Om välfärden hotas kommer det att utses syndabockar.