Djuren är rättslösa
Nu är det väl på tiden att förbjuda pälsfarmerna?
Nu är det väl på tiden att förbjuda pälsfarmerna?
Jag vill peka på den erbarmliga rapporteringen kring gruppen Planka.nu. Jag använder deras namn, även om många journalister undviker det, eftersom detta skulle kunna öka kännedomen om gruppen. Sensationalistiska titlar som 'fuskare', 'tjuvar' och 'smitare' gnager in en negativ attityd hos läsarna. Det är ett löjligt knep att använda den här typen av värdeladdade ord, det påminner om propagandapamfletter från 1600-talet. Detta måste vara svenskt rekord i dåligt medieklimat.
Några tolv-trettonåringar skulle starta en rollspelsförening. De tog det på stort allvar; gjorde en logotype och anlitade en farmor som kassör. En mamma kom med idén att kyrkan kunde hjälpa till med lokal. Kyrkan nappade - de behövde nya sätt att locka ungdomar. De hade till och med en tjej anställd som hade spelat rollspel. Man kallade till ett möte, dit alla intresserade skulle få komma.
Min son Mikko har spelat rollspel i många år med sin storebror. De andra i gruppen hade bara läst om det. Mikko insåg sin nyckelroll och när han gick iväg till mötet var han nog två decimeter längre än vanligt. När han ringde och rapporterade efteråt var han bara arg.
- Hon som jobbade där som spelade rollspel, hon hade slutat, sa han. Så där fanns bara nån kyrkgubbe som sa att han inte visste nåt om rollspel, men ändå skulle han bestämma allting.
Ingen annanstans i Stockholm hade man kunnat köra över den folkliga opinionen och försämra de boendes närmiljö på det här viset, skriver Berin Balta och Alexander Olsson.
Jennie Öberg hävdar att behovet av våld ligger hos individen. Problemet är att hon i samma andetag hjälper till att förstärka de rådande strukturernas makt, skriver Tina Hjul.
De män som våldtar väljer att göra det. De flesta killar klarar av att se kvinnor i kort kjol utan att våldta, så varför ursäkta dem som inte gör det? undrar Karin Jonegård.
Vi måste fråga oss vem som ska bestämma över våra rikedomar. Vi bör inte kritisera själva skapandet som i många fall kan bidra till en bättre miljö, tycker Alvaro Diaz Ibarra.
"Allt blod lämnade huvudet. Inne på lagret väntade hon en halvtimme på att polisen skulle komma, med en stegrande desperation: snart skulle hon missa läkartiden hon fått till sin son, som haft hosta och andningssvårigheter de senaste veckorna. Hon oroade sig för vad den eventuella medicinen skulle komma att kosta. Och så böter nu då'
© 2025 Fria.Nu