– Människor som kommer hit och bosätter sig ska söka arbete där arbete finns och bosätta sig där och vi ser detta som ett positivt inslag i integrationspolitiken i det här landet, motiverade regeringens särskilde utredare Erik Lempert det förslag om försörjningskrav vid anhöriginvandring som han presenterade i december.

Migrationsminister Tobias Billström har ställt sig bakom förslaget, och särskilt påpekat att Sverige är det enda EU-land som inte tillämpar dylika krav.

Nu har remisstiden gått ut, och ett flertal tunga instanser riktar hård kritik mot flera delar av förslaget. Migrationsverket berömmer den integrationsfrämjande ansatsen men avstyrker förslagen som det menar är illa underbyggda: ”Eftersom regeländringar av detta slag skulle få långtgående konsekvenser för enskildas rättigheter är det en stor brist att utredningen inte redovisat ett tillräckligt faktaunderlag.”

Flera instanser kritiserar avsaknaden av ett barnperspektiv. ”Om förslaget blir verklighet inför Sverige en ordning som kränker barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och skiljer barn från sina föräldrar”, skriver Barnombudsmannen, som menar att barnets rätt till sina föräldrar villkoras mot föräldrarnas attraktionskraft på den svenska arbetsmarknaden.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att staten lägger en betydande del av sitt ansvar för integrationen på enskilda individer: ”DO:s erfarenhet visar att mot bakgrund av den individuella och strukturella etniska diskriminering som finns på bostads- såväl som arbetsmarknad, är detta orimligt.”

I en relaterad kritik påpekar Migrationsverket att förslagen de facto skulle göra svensk migrationspolitik konjunkturberoende: ”Vad som måste uppmärksammas här är att till exempel lågkonjunkturer minskar utrymmet för utlänningen att genom egna initiativ uppfylla försörjningskravet, det blir då istället en yttre faktor som utlänningen inte själv kan råda över som fäller avgörandet.”

Förutom motstånd från en lång rad myndigheter och ideella organisationer har förslagen också resulterat i interna motsättningar inom alliansen. Kristdemokraterna, som inledningsvis stödde de direktiv som gav utredaren i uppdrag att formulera förslaget om försörjningskrav, tvekar nu.

– När det gäller den delen som handlar om barnfamiljer är vi emot att man inte ska kunna få sina anhöriga till sig när man har uppehållstillstånd, säger Lars Gustafsson, partiets integrationspolitiske talesperson.

– Dessutom tror vi att det är kontraproduktivt. Vi vet att det tar längre tid för en traumatiserad person att anpassa sig om den inte har sin familj hos sig. Remissinstanserna har förstärkt dessa uppfattningar.