Den som lever på behörigt avstånd, i en annan världsdel, är beroende av medias bild av hur verkligheten ser ut där borta. I bilden av Latinamerika har tidigare ingått att det är en kontinent plågad av militärdiktatur, gerillarörelser och stora ekonomiska klyftor. Att brist på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter råder. Ett eller flera av dessa teman brukar ofta återfinnas i de böcker och filmer som vunnit spridning som utspelas någonstans i denna del av världen. I argentinaren Manuel Puigs roman Spindelkvinnans kyss (1976) speglas en militärdiktatur utifrån en homosexuell mans synvinkel. Boken, som 1985 även blev film, är en av de mest spridda bilderna av livsvillkoren för homosexuella i Latinamerika. Den homosexuelle fjollan Molina delar cell i ett fängelse med den politiske fången och machomannen Valentin. Ett intimt band mellan dem uppstår som trotsar både heteronorm och uppdelande av människor i olika sexuella läggningar.

30 år efter att denna bok först kom ut har verkligheten i Latinamerika sedan länge förändrats. Dagens Latinamerika tillhör den del av världen där demokratin har segrat. Där respekt för mänskliga rättigheter vunnit gehör i teorin, om än inte alltid i praktiken. Där sekulära värderingar på sina håll, i myllrande kosmopolitiska storstäder, är precis lika förhärskande som i Europa eller USA. Det vill säga man lever, och tänker, ungefär som man gör i Europa, med en levnadsstandard som för en växande medelklass är i nivå med en medeleuropeisk. Det gäller också för hur homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) lever och vilken syn som råder kring sexualitet och kön. I São Paolo, Brasilien, deltar över två miljoner människor i mitten av juni varje år i världens största Prideparad. I Argentinas huvudstad Buenos Aires har den vänsterinriktade morgontidningen Página 12 en gång i veckan en bilaga, SOY ("Jag är"), riktad till hbt-personer som speglar icke-heteronormativ kultur och livsstil.

- Generellt sett är stadsmänniskor mer liberala än lantbefolkningen och i Latinamerika pågår en snabb urbanisering. I många länder finns en tradition av starka folkrörelser och icke-statliga organisationer, vilket hbt-rörelsen kan dra nytta av, säger Jöran Lindeberg, som i ett och ett halvt år jobbat som kommunikatör för organisationen Peace Brigades International i Colombia.

Carlos Díaz, projektledare på RFSL, född och uppvuxen i Buenos Aires, menar att det i Latinamerika råder ett mindervärdeskomplex gentemot USA och Europa. De tjänar som idealiserade förebilder för många för hur man vill att det egna samhället ska se ut. Man undervärderar då styrkan och kapaciteten i det egna samhället. Díaz råd till sin gamla världsdel är att man fortsätter att göra upp med sin historia och slutar blänga på USA och Europa:

- Att man lär sig beskriva sin verklighet utan hämningar är viktigt, menar han och det gäller särskilt för hbt-personer och andra minoritetsgrupper som länge levt marginaliserade.

- I många länder finns en stark rasism som handlar om självförakt. Att tillhöra ursprungsbefolkningen är att vara längst ner på skalan. Det finns en vithetskultur som går ut på att ju vitare du är desto bättre är det, förklarar han.

Även hbt-personer bidrar såklart många gånger i vardagen till att upprätthålla denna vithetskultur. Från statligt håll märks dock alltmer en medvetenhet om diskrimineringen i samhället och att det krävs åtgärder. Den främsta motståndaren till medborgerliga rättigheter för hbt-personer i Latinamerika är numera Katolska kyrkan, med ansenlig makt över människors värderingar. Medan staten har rört sig i progressiv riktning har Katolska kyrkan föga förvånande stått stilla. Kyrkan fungerar som en motkraft till liberalare politik i värdefrågor men har inte samma höga trovärdighet i alla länder. I Argentina, där kyrkan samarbetade med militärdiktaturen, är trovärdigheten låg medan den är högre i Chile, där den i betydande utsträckning tog ställning emot diktaturregimen.

Kyrkan gör vad den kan för att förhindra att latinamerikanska länder inför äktenskapsliknande institutioner för samkönade par eller ens överväger att införa könsneutrala äktenskap. På lång sikt är detta dock en förlorad strid. Jämlikhet oavsett sexuell läggning ingår i den demokratiseringsprocess som svept över Latinamerika de senaste två årtiondena. Att yttrandefrihet, föreningsfrihet och mötesfrihet numera råder har naturligtvis i hög utsträckning stärkt hbt-personers ställning. Man har kunnat organisera sig fritt i rörelser som kräver rättigheter. Man har fått möjlighet att visa att man är många och stolta i återkommande Prideparader. Man har gynnats av att tidigare tabun kring att spegla hbt-personer i media har försvunnit tillsammans med censuren. Därtill ska läggas att internet över hela världen, så även i Latinamerika, betydligt har fêörbättrat hbt-personers möjlighet att mötas, organisera sig och utbyta erfarenheter. För var och en, oavsett var man befinner sig, kan virtuella världar uppenbara sig bara genom att sätta på datorn. Världar som tidigare var mycket mer svåråtkomliga och för tillgång ofta krävde att man besökte fysiska platser eller tillgodogjorde sig viss kultur.

I alla latinamerikanska länder pågår för närvarande samma strävan efter rättigheter för hbt-personer som i Europa och Nordamerika pågått sedan början av 1970-talet. Hbt-frågor drivs ofta av politiker som står till vänster om mitten, men de är för den skull inga vänsterfrågor. Precis som vid demokratins genombrott i Europa under första delen av 1900-talet drivs medborgarrättsfrågor av dem som ställt sig i opposition till den gamla ordningen. I Latinamerikas fall militärmaktens gamla ordning. Detta inkluderar liberaler och ibland även mer högerinriktade politiska grupper.

– Det räcker inte att gå till vallokalerna och rösta utan man måste också fylla demokratin med innehåll. Det gör man genom att bygga upp ett fungerande myndighetsväsen, skapa kontrollmekanismer för makten och främja ökad öppenhet i samhället. Många länder är med i denna demokratiseringsprocess och den hindras inte av om det är högern eller vänstern som styr landet, fastslår Carlos Díaz.

Hbt-rättigheter i Latinamerika

ARGENTINA

• I Buenos Aires och i Rosario finns lokala antidiskrimineringslagar som ger begränsat skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning.

• Det federala distriktet Buenos Aires och delstaten Rio Negro har infört partnerskap för samkönade par som ger par som levt tillsammans i minst två år vissa av äktenskapets rättsverkningar.

BOLIVIA

• I La Paz finns en lokal antidiskrimineringslag som ger begränsat skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning.

• I det förslag till ny författning som invånarna iBolivia ska rösta om i en folkomröstning den 25 januari ingår en skrivning om förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

BRASILIEN

• I tre delstatsförfattningar finns förbud inskrivet mot diskriminering på grund av sexuell läggning.

• Delstaten Rio Grande do Sul har infört partnerskap som ger samkönade par vissa av äktenskapets rättsverkningar.

CHILE

• Har ingen lagstiftning som skyddar hbt-personer mot diskriminering eller ger partnerrättigheter.

• Är det enda av de spanskspråkiga länderna i Sydamerika som har högre åldersgräns för homosexuella handlingar, 18 år, än för heterosexuella, där åldersgränsen är 14 år.

COLOMBIA

• Har ingen lagstiftning som skyddar hbt-personer mot diskriminering, men landets författning har kunnat användas för att undanröja viss diskriminering.

• Enligt tre olika utslag mellan 2007-2008 i landets författningsdomstol ska samkönade par ges samma rättigheter som ogifta olikkönade par gällande egendom, arv, pensioner och socialförsäkringar.

ECUADOR

• Lagstiftning finns som ger visst skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning.

• Enligt artikel 68 i den nya författning som godkändes i en folkomröstning hösten 2008 garanteras samkönade par samma rättigheter som inom äktenskapet förutom möjligheten att gemensamt adoptera barn. Enligt samma författning kan äktenskap ingås enbart mellan man och kvinna. En partnerskapslag i enlighet med den nya författningen håller på att utarbetas.

PERU

• Lagstiftning finns som ger visst skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning.

• Har ingen lagstiftning som ger partnerrättigheter.

URUGUAY

• Lagstiftning finns som ger visst skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning och en statlig kommission har upprättats som har till uppgift att föreslå förstärkningar av diskrimineringsskyddet i landet.

• Hets på grund av sexuell läggning är förbjudet.

• Sedan 2008 är landet det första i Latinamerika som har en nationell partnerskapslag. Lagen ger samkönade par, som levt tillsammans i minst fem år, de flesta av äktenskapets rättsverkningar, dock inte möjlighet att gemensamt adoptera barn.

VENEZUELA

• Lagstiftning finns som ger visst skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning.

• Har ingen lagstiftning som ger partnerrättigheter.

• Bland de 69 ändringar i landets författning som med snäv majoritet avvisades i en folkomröstning i december 2007 fanns ett tillägg om att sexuell läggning skulle infogas i artikel 21 om förbud mot diskriminering.