I jämförelse med de utsläpp som sker inom landets gränser blir Sveriges totala utsläpp väsentligt högre om klimatpåverkan från konsumtion räknas in, skriver Naturvårdsverket i en ny rapport. I sina beräkningar drar Naturvårdsverket ifrån utsläpp relaterade till varor som produceras i Sverige och därefter exporteras, och lägger till utsläpp som kan kopplas till det vi importerar. Resultatet överstiger med 25 procent de drygt 51 miljoner ton koldioxidekvivalenter som Sverige enligt officiella siffror släppte ut under 2006.

Naturvårdsverkets projektledare Sven Hunhammar hoppas att ett konsumtionsperspektiv på klimatfrågor får större genomslag i framtiden.

– Det behövs för att se hur vår konsumtion genererar utsläpp i andra länder. Det kompletterar det vanliga perspektivet där man tittar på de utsläpp som sker i Sverige.

Privatkonsumtion står för 80 procent av de konsumtionsrelaterade utsläppen, medan offentlig konsumtion svarar för de resterande 20. Enligt Naturvårdsverkets rapport bör en genomsnittlig privatperson minska sina konsumtionsrelaterade utsläpp med hälften till år 2020, alltså från tio till fem ton koldioxid per person och år.

Sven Hunhammar ser dock inte något behov av radikalt förändrade levnadsmönster framför sig. 85 procent av våra konsumtionsutsläpp är relaterade till hur vi bor, äter och reser. Genom att energieffektivisera hemma, äta mindre kött och flyga mindre går det därför att uppnå stora klimateffekter.

– Om man gör det i tid, planerar smart och når stora teknikförbättringar behöver det inte bli så stora förändringar. De beteendeförändringar vi ser framför oss är att vi måste välja lite andra menyer. Den stora förändringen är flyget, vi kan inte fortsätta flyga mer och längre.

Sverige har som mål att minska sina utsläpp inom rikets gränser med 30 procent till år 2020, räknat från utsläppsnivåerna 1990. Dessutom ska utsläppsnivåerna minskas med motsvarande åtta procent genom klimatbistånd till utvecklingsländer. De konsumtionsrelaterade utsläppsminskningar Naturvårdsverket förordar på individnivå ligger utanför dessa beräkningar, men Sven Hunhammar vill inte diskutera om ansvaret främst ska ligga på privatpersoner eller politiker.

– Vi har olika roller i det här spelet och alla måste dela ansvaret. Konsumenterna måste se över på sitt håll och ställa krav, producenterna måste leverera och politikerna måste se till att det hållbara utbudet och efterfrågan ökar.

På onsdag överlämnar Naturskyddsföreningen ett klimatupprop till regeringen, där 30 000 privatpersoner samt en lång rad fackföreningar, organisationer och företag kräver större utsläppsminskningar. Generalsekreteraren Svante Axelsson menar att Naturvårdsverkets rapport är intressant, men att krav bör ställas på ansvariga politiker innan de riktas mot privatkonsumenter. Innan det är billigare att ta tåget är det orimligt att begära att någon ska ställa bilen.

– Vår inställning är att politikerna måste ta sitt klimatansvar, säger Svante Axelsson. Man måste göra det möjligt för individerna att genomföra de här förändringarna i sin konsumtion. För just nu föreligger det strukturella hinder.