Det var den 25 juli, mitt i semestertider som reaktorn Forsmark 1 oväntat snabbstoppades. Anledningen var en kortslutning i ett ställverk som hanterade in- och urkoppling av generatorer. I avvaktan på utredning togs även reaktorn Forsmark 2 ur drift.
Även Oskarshamns kärnkraftsgrupp, OKG, som äger kärnkraftverket i Oskarshamn, beslutade att ta två reaktorer - av samma typ som Forsmarks - ur drift i väntan på utredningen. OKG har tidigare inte varit bundet av något driftförbud, men i onsdags beslutade SKI att myndigheten måste ge sitt tillstånd innan reaktorerna kan återstartas.
- Det är helt enkelt för att vi känner oss osäkra på om systemen fungerar som avsett. Vill veta att den här typen av händelser inte kan inträffa innan drifter återupptas, säger Anders Jörle, informationschef på SKI.

Till grund för beslutet ligger att snabbstoppet i Forsmark 1 nu formellt har klassificerats som en kategori 2-händelse, vilket på den sjugradiga internationella INES-skalan räknas som en 'incident'. Klassificeringen gjordes efter att Forsmark överlämnat sin utredning om snabbstoppet till SKI. Utredningen visade på säkerhetsbrister som myndigheten bedömde som allvarliga. Bland annat fungerade inte utrymningslarmet och strömavbrottet slog ut signaler till kontrollrummet. Men någon fara för en allvarlig olycka var det aldrig, enligt Anders Jörle.
- I princip hade operatörerna kunnat sitta med armarna i kors, men det betyder inte att själva sekvensen inte är allvarlig sett från en tillsynsmyndighets perspektiv, säger han.

SKI betraktar det som särskilt allvarligt att flera säkerhetssystem som ska fungera oberoende av varandra slogs ut av samma kortslutning.
- Det finns inga garantier för att man upptäcker allting som kan gå fel, det är därför som man har olika system som ska kunna fungera oberoende av varandra, säger Anders Jörle.
OKG har nu till den 6 september på sig att genomföra en motsvarande utredning som den i Forsmark. Det innebär dock inte att reaktorerna snart kommer att tas i bruk igen. På SKI vill man inte spekulera i när man kommer fatta beslut om att häva driftstoppet.
- Här är det säkerheten som är ledstjärnan, säger Anders Jörle.
Trots att kortslutningen bedöms som allvarlig menar han att tillbudet i Forsmark paradoxalt nog var positivt för säkerheten inom svensk kärnkraft.
- Absurt nog kan man säga att kärnkraften har blivit lite säkrare i och med det här eftersom problemen nu utreds.

Martina Kreuger, energitalesperson på Greenpeace, har en annorlunda syn på saken.
- Vi ser ganska allvarligt på det för det var ju ett dolt fel, och ett fel som ledde till att flera säkerhetssystem fick allvarliga problem fast de ska vara oberoende, säger hon. Det är ju ingen hemlighet att vi alltid varit skeptiska, så för oss var det här lite 'told you so'. Sveriges kärnkraft kanske inte är så säker som man påstår.
Även hon kan dock se en antydan till positiva konsekvenser av snabbstoppet, dock inte desamma som Anders Jörle. Även om kärnkraftens vara eller icke vara långt ifrån är den hetaste på den politiska dagordningen menar hon att tillbudet åtminstone synliggjort den i debatten.
- Det har varit en diskussion om kärnkraftens framtid. Det är en bra början och dörren är lite öppen. Vi försöker debattera detta med alla partier i valrörelsen, och det är lite mer synligt att det finns en debatt nu. Förut fanns den ju inte.