När rösterna var räknade stod det klart att nejsidan fått majoritet i 43 av landets totalt 53 valkretsar. Sammanlagt 54,3 procent av de irländska väljarna sade därmed nej till Lissabonfördraget, som enligt kritikerna skulle flytta makt från de nationella parlamenten till EU:s överstatliga institutioner. Valdeltagandet var drygt 53 procent.

Irlands nej är ett stort bakslag för såväl EU-kommissionen som stats- och regeringschefer i flera tongivande europeiska länder – bland andra Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Nicolas Sarkozy har investerat stor politisk prestige i frågan.

Fördraget kan inte träda i kraft om det inte ratificeras av samtliga medlemsstater, och efter att valresultatet blivit officiellt uppgav Tjeckiens president Vaclav Klaus för europeiska medier att ”fördragsprocessen tog slut i dag med de irländska väljarnas beslut och ratificeringen kan inte fortsätta”.

Samtidigt öppnade EU-kommissionen genom ordföranden José Manuel Barroso för just fortsatta ratificeringar i de nationella parlamenten.

– Resultatet ska självklart respekteras. Samtidigt måste vi inom EU ta ett kollektivt ansvar och gå vidare med processen, sade han vid en presskonferens i Bryssel.

Lissabonfördraget brukar beskrivas som en ”plan B”, som tänktes ut efter att Frankrike och Hollands befolkningar i folkomröstningar 2004 fällde det första förslaget till gemensam konstitution för EU. Någon ”plan C” har aldrig presenterats, men Barrosos uttalanden har tolkats som att EU-kommissionen är beredda att ta strid för att hålla liv i fördragsprocessen trots det negativa utslaget i folkomröstningen.

Regeringen har ännu inte kommenterat Irlands nej. Folkpartiets Europaparlamentariker Olle Schmidt kallar däremot resultatet ”bedrövligt”:

– Ett irländskt nej riskerar att få stora konsekvenser, hur stora återstår att se. Min uppfattning är att processen måste gå vidare. Givetvis måste EU visa respekt för irländarnas åsikt, men det kan inte betyda att de övriga 26 medlemsländernas uppfattning blir betydelselös, säger han i ett uttalande.

Moderata ungdomsförbundet hyllar däremot de irländska väljarna i ett pressmeddelande:

– Irländarna är de enda som har fått möjligheten att påverka den framlagda europeiska konstitutionen och deras tydliga nej i omröstningen representerar resten av den europeiska befolkningen väl, säger ordföranden Niklas Wykman och internationella sekreteraren Rola Brentlin.

Vänsterpartiet och miljöpartiet har också hyllat Irlands nej. Socialdemokraterna beklagar utslaget men anser att det ska respekteras.

– Det irländska folkets nej till Lissabonfördraget måste respekteras. Självfallet ser jag nej-vinsten som ett avbräck i EU:s fortsatta reformarbete, säger utrikespolitiske talespersonen Urban Ahlin i ett uttalande.

Ivar Andersen •