Götatunneln ökar trafiken
I går invigdes Götatunneln med stora festligheter vilket tyder på att händelsen är något som vi göteborgare borde vara glada över. Retoriken låter påskina att 'Staden möter havet' men bilfritt på marken ovanför tunneln blir det inte. Nej, två körbanor i bägge riktningar ska återstå när tunneln tas i bruk.
I effekt kommer staden att ha ökat antalet körfiler längs Södra Älvstranden från sex till tio. Påverkan detta kommer att ha på resten av Göteborgs redan överbelastade vägnät skulle kunna liknas vid att skruva i en turbo på en gammal PV och trampa gasen i botten. Något kommer troligen att smälla.
Det är ett faktum att satsningar på nya vägar leder till mer trafik och inom kort är trängseln lika strypande som den var innan nybygget, dock med fler fordon i stockningarna.
Med den vetskapen nära till hands låter stadens ledning öka trafikkapaciteten mitt i centrala staden. Inte illa, de förväntar sig att vi ska svälja det hela som en förbättring i staden.
Vi inser att ett totalt förbud mot biltrafiken på Södra Älvstranden är orimligt och också att en alternativ väg behövs i fall, eller snarare när olyckshändelser som blockerar tunneln sker. Men att offra stadens mest attraktiva centrala mark för en avlastningsväg är helt vansinnigt. 3,2 miljarder har grävts ned i ett tunnelprojekt som känns helt meningslöst om vi ska låta trafiken fortsätta köra ovanpå marken. Ett annat avlastningsalternativ som tar hänsyn till det centrala läget bör kunna förverkligas.
Götatunneln ger oss chansen att ställa om trafiken i centrum. Frågan är hur vi vill ha det. Skall det vara myllrande gatuliv eller myllrande biltrafik?
Vill vi ha bullerfria gårdsgator som lockar besökare eller trafikleder som håller Göteborg på första plats i luftföroreningsligan.
Skall Göteborg gå i spetsen för hållbar stadsplanering eller ska vi tillåta att bilarna behåller strypgreppet om staden?
Jag vet vad jag tycker.
