Svensk kärnbränslehantering, SKB, har planerat att slutförvaret av kärnbränslen ska förvaras i kopparkapslar i lertunnlar inuti ett berg, antingen i Östhammars eller Oskarshamns kommun. Men ännu finns det många oklarheter kring hur slutförvaret påverkas vid ny istid, som beräknas komma och gå under de närmaste 100 000 åren.

- Riskerna är mycket större än vad man kan tänka sig, exempelvis kan det uppstå läckor, säger Johan Swahn, kanslichef på Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning, MKG.

MKG är en organisation som arbetar med att bevaka och granska kärnkraftsindustrins projekt. De jobbar också för att ta fram alternativa metoder och platser för att slutförvara det radioaktiva avfallet från kärnkraftverken. Vid till exempel jordbävningar ökar riskerna när marken sjunker och reser sig.

- Dessa jordbävningar kan skada både berget och kopparkapslarna.

Opinionsgruppen för säker slutförvaring i Östhammar, OSS, säger att risken för läckage är som störst vid en framtida istid. De menar att en av de bidragande faktorerna till att Östhammar är särskilt utsatt är att det ligger nära havet. Där är risken att det läcker ut i grundvattnet större än om slutförvaret är mer beläget inåt landet.

- Vi håller inte alls med om SKB:s val av metod och plats. Helst vill vi se djupare borrhål efter noggrannare utredningar, säger Kenneth Gunnarsson på OSS.

Johan Swahn säger också att myndigheterna inte jobbar tillräckligt för att lösa dessa frågor. Statens kärnkraftsinspektion, SKI, som är den myndighet som har huvudansvaret för kärnbränslets slutförvar, saknar alltför ofta svar på hur man ska undvika riskerna, menar Johan Swahn.

- Vid sina möten med kärnkrafts-bolagen diskuterar SKI sällan de negativa konsekvenserna med slutförvaret.

Johan Swahn efterlyser också fler oberoende expertutlåtanden. Alternativen till kärnbränslehanteringen är många, menar han.

- Vi har kommit med förslag i ungefär 15 års tid. Bland annat om två till fyra kilometers djupa borrhål i berggrunden. Om bara kärnkraftsbolagen genomförde verkliga utredningar om alternativa slutförvar så skulle helt andra lösningar presenteras.

Johan Swahn efterlyser mer kunskap överlag och ser ett problem i att inga diskussioner längre förs på nationell nivå. Innan beslutet om kärnbränslets slutförvar fattas, vill MKG att alla, både politiker och allmänhet, ska veta vad de tar ställning till.

- Ingen ska i efterhand kunna säga 'oj, nu råkade vi göra lite fel här för att vi visste för lite'.

Att miljöaspekterna inte tas upp på SKI:s gemensamma möten med SKB är något som Eva Simic, utredare på SKI, verkligen inte håller med om:

- Vi tar upp de frågor som är av betydelse och miljösynpunkterna är givetvis väldigt viktiga.

Men hon erkänner att diskussionerna angående kärnbränslehanteringen varit lite för tafatta på sistone.

Hanteringen kring slutförvaret rör i synnerhet invånarna i de båda kommunerna. Virpi Lindfors, projektchef inom slutförvarsberedningsgruppen i Östhammars kommun säger att intresset i kommunen är svalt. Tillsammans med SKB har kommunen anordnat diverse aktiviteter och gett information till medborgarna, men ändå har responsen varit lågmäld.

- Jag tror att det kan ha olika orsaker. Antingen känner folk att det inte känns så aktuellt eller så har de fått tillräcklig information.

Informationen har gått ut på olika sätt, bland annat har broschyrer distribuerats till alla boende i kommunen. Invånarna har också fått delta i diverse seminarier och öppna politikersammanträden. Frågor som har tagits upp är bland annat vad ett slutförvar innebär och vad det får för konsekvenser. Kenneth Gunnarsson på OSS menar att informationen som Östhammars kommun har givit ut är väldigt knapphändig.

- Miljöfrågorna har de inte pratat om över huvud taget och det de presenterade i den lilla broschyren var bara en kort information. Det var inte informativt på något sätt.

Han berättar att innan kommunen erbjöd sig att ta hand om slutförvaret för fyra och ett halvt år sedan var inte OSS välkomna i diskussionerna.

- När de senare sagt att de kunde tänka sig att ta hand om slutförvaret var vi välkomna i en referensgrupp tillsammans med politiker, utredare från SKI samt SKB.

Någon folkomröstning har ännu inte genomförts i Östhammars kommun. Om man väljer att inte genomföra en folkomröstning, är det politikerna själva som tar beslutet kring kärnbränslets slutförvar. Enligt Östhammars kommunalråd Margareta Widén-Berggren (s), är det ännu oklart när folkomröstningen kommer att äga rum, eller om den ens kommer att göra det.

- Vi tycker inte att det är så aktuellt. Därför kommer det varken att ske före eller i samband med riksdags- och kommunalvalet senare i år.

Hon anser också att kommuninvånarna har fått tillräcklig information. Och eftersom ingen negativ kritik har märkts av, så tyder det enligt Margareta Widén-Berggren på att det inte kommer att bli någon folkomröstning.

- Kommunpolitikerna ser det som något positivt eftersom kommunens ekonomi är väldigt krass. Ett ja till slutförvaret skulle generera arbetstillfällen, säger Kenneth Gunnarsson på OSS.

En kommun som beslutade att genomföra en folkomröstning var Storuman som genomförde detta i samband med EU-valet, för drygt tio år sedan. Men majoriteten av kommuninvånarna sa nej. På samma sätt gick det i Malå kommun, som är den andra kommunen som genomfört en folkomröstning.

- I SKB:s förundersökning ingick det ett löfte om folkomröstning och därför följde kommunfullmäktige upp det och lät det vara det slutgiltiga avgörandet, berättar Storumans dåvarande kommunalråd Erik-Abel Ejderud (kd).

Nu i efterhand anser han att det kunde ha gjorts mer studier inom området innan själva folkomröstningen genomfördes. I Oskarshamns kommun överväger man inte ens en folkomröstning.

- Vi har hållit på med det här i drygt tio års tid och det är verkligen något som man kan kalla för demokratiprojekt, säger kommunalrådet Peter Wretlund (s).

Han påstår att kommuninvånarna har fått vara med i hela processen. Det genom olika arbetsgrupper som har fått arbeta fram och bearbeta frågorna. Han tror att ett slutförvar i kommunen skulle ge många positiva, ekonomiska möjligheter.

- Det finns många goda förutsättningar för det genom alla bygg- och driftarbeten som skulle skapas genom ett slutförvar i kommunen.