År 1997 beslutade boende och politiker på den danska ökommunen Samsö, att ön skulle bli självförsörjande på energi. Kommunpolitikerna satsade motsvarande 35 000 kronor per öbo i en vindkraftsfond. Lokala företag och lokala investerare byggde med stöd från fonden elva landbaserade och tio havsbaserade vindkraftverk.

I dag är Samsö mer än självförsörjande på elektricitet. Som grädde på moset har exporten av elkraft gett ett överskott på 3,5 miljoner kronor som återinvesteras i isolering av byggnader och energieffektivisering. Fonden finansierade bland annat en oljepress för att tillverka rapsolja som drivmedel till sina traktorer. Så förutom att människorna är självförsörjande på drivmedel till sina traktorer, får djuren på ön ett lokalt producerat kraftfoder, restprodukten från rapsoljepressningen.

På Samsö bor runt 5 000 personer som huvudsakligen försörjer sig på jordbruk och turism. Numera exporterar man dessutom elektricitet och ett brett energikunnande. Satsningen för tio år sedan har resulterat i en mängd arbetstillfällen, en bättre ekonomi och viktigast av allt, att hela Samsö är CO2-neutralt. Det kloka beslut som de boende på Samsö fattade för tio år

sedan har resulterat i att ösamhället inte bidrar till den globala ökningen av växthusgaser. Genom engagemang, folkbildning och lokalt företagande lär det vara mer status på Samsö att ha fem solfångarpaneler på taket än en Mercedes på garageuppfarten.

För 20 år sedan var Sverige världsledande i vindkraftsutveckling. I dag hörs gnället över höga bensin- och elpriser. Folkpartister, moderater, centerpartister, kristdemokrater, miljöpartister, socialdemokrater, vänsterpartister och industrin bönar och ber om decennielång avveckling. Gnäller och beklagar sig samtidigt som Danmark, Spanien och Tyskland har stora inkomster från vindkraftsindustrin.

När svenskarna röstade ja till mer kärnkraft för 25 år sedan, stängde det låga elpriset dörren till den kommersiella utvecklingen av förnybar energi i Sverige. Danmark, som är mindre än halva Norrbotten, har i dag mer än 6 000 vindkraftverk. I Tyskland sätts det upp 2 000 nya verk årligen och de har nu runt 15 000 stycken. I Sverige, med bättre förutsättningar än de flesta andra, finns fjuttiga 700 vindsnurror.

Inför kärnkraftsröstningen för ett kvartsekel sedan hade Sverige också en av världens mest energikunniga befolkningar. Denna investering i hållbar framtid slarvades tyvärr bort med miljoner från industrin, partitaktiska vidrigheter och tre folkomröstningsalternativ.

Eftersom en majoritet av dagens svenskar inte fick rösta förra gången, så är det rimligt att vi ska folkomrösta om energiframtiden igen. Efter en massiv folkbildningskampanj i Samsö-anda i Sveriges alla kommuner kan kunskapen och skaparkraften återkomma. Därefter ska vi rösta bort eländet!

Inte tre Ja-alternativ till kärnkraften denna gång. Utan två - Ja eller Nej till snabbstopp.

Nej till ändligt och fossilt - Ja till förnybart.

Det brådskar!