Fria.Nu

99 sätt som superhjältar kan förändra världen på

Koranen tillskriver Gud 99 namn, vilka alla beskriver varsin egenskap värd att eftersträva. Karaktärerna i tecknade The 99 korresponderar med dessa namn. Genom att illustrera islams kvaliteter i superhjälteform vill skaparen Naïf Al-Mutawa bygga broar. Och han är inte ensam om att blanda religiös mytologi med amerikansk serieestetik.

År 1258 hade Hulagu Khan, sonson till den infame Djingis, omringat Bagdad, centrum för tidens ojämförligt mest högstående civilisation. För att garantera att invånarna inte skulle resa sig mot den nye härskaren krävde Hulagu att de inte bara skulle slås till marken. Varje spår av deras kultur, deras kunskap och historia, deras drömmar, skulle raderas.
Stadens största bibliotek, Dar al-Hikma, skövlades. Dess böcker kastades i Tigris och i vatten färgat svart av bläck upplöstes sekler av vetenskap och poesi.

Men en liten grupp bibliotekarier lyckades rädda det som skulle ha gått förlorat. Genom alkemi preparerades 99 ädelstenar, gjordes till behållare som kunde fyllas med och komma ihåg enorma mängder information. Inte helt olika vår tids digitala minneskort, fast magiska. Ädelstenarna sänktes ned i den vattnet där de i dagar sög in omgivande tecken, betydelser och värden. Tills de slutligen, uppladdade av den alkemistiskt kodade kunskapen, började lysa.

Stenarna togs ur vattnet. I århundraden skyddades de av ett hemligt sällskap, tills detta splittrades av tiden och interna motsättningar. Stenarna spreds över världen och föll i glömska.


Det är bakgrunden till The 99. Berättelsen tar sin början när stenarna upphittas, och visar sig ge sina utvalda mänskliga kärl superkrafter.

– Jag insåg att vår del av världen saknade moderna superhjältar, säger seriens skapare Naïf Al-Mutawa.

The 99 är en legering av idéer från öst och väst.
Född i Kuwait och utbildad till psykolog i USA vill han med The 99 bygga broar, att den till läsare i såväl Mellanöstern som i väst ska förmedla en positiv bild av islam.


De 99 superhjältar som serien kretsar kring är en mångetnisk grupp individer, förenade av den kanhända banala men för sin form typiska kampen mot ondskan. Var och en av dem – som Jabbar den mäktige, Widad den kärleksfulle och Noora, vars namn betyder ljus och som kan se ljuset även i den mörkaste av själar – personifierar en av de 99 gudomliga egenskaper Koranen tillskriver Allah.

Kännetecknande för serien är att de 99 bekämpar ondskan genom icke-våldsmetoder, ett ställningstagande från skaparens sida mot en i västvärlden vanlig föreställning om islam som en rå trosriktning.


36-årige Naïf Al-Mutawa förälskade sig i seriemediet när han som ung tillbringade somrarna i amerikanska New Hampshire. Efter avlagd examen vid statusuniversitetet Columbia påbörjade han det arbete som skulle leda fram till The 99.

Första numret gavs ut år 2007 av det egna förlaget Teshkeel, som också distribuerar översatta serier från USA i Mellanöstern, däribland ärkeamerikanska Acke.

Han är dock inte ensam om att assimilera islamisk mytologi med tecknat berättande; dussintals islaminfluerade serier och grafiska romaner cirkulerar på den amerikanska marknaden. Även andra religioner har omsatts i serieform.

I Indien har det länge funnits en marknad för illustrerade berättelser om hinduismens minst sagt mångfacetterade persongalleri, och 2006 introducerades denna tradition på marknaden i väst då Virgin comics gav ut Devi, Shekhar Kapurs moderna berättelse om den krigiska hinduiska gudinnan.

Några år dessförinnan introducerades i Marvelutgivna New X-men superhjältinnan Dust, bördig från Afghanistan, troende muslim och iklädd burka.

I rosade Blankets från 2003 behandlar författaren Craig Thompson i serieform hur han förlorar sin tro på den evangeliska kristendomen. Och i Preacher, den kanske mest kända serien byggd på religiös tematik, skildrar Garth Ennis och Steve Dillon hur prästen Jesse Custer söker efter den Gud som lämnat himlen bakom sig – låt vara med långt mindre uppbyggliga ambitioner i fråga om berättande än de som präglar The 99.

– Religion är ett nytt ämne för serier, berättar Greg Garrett, författare tillboken Holy Superheroes, om ämnet.

– De flesta serier, liksom det mesta av vår populärkultur, gjorde sina karaktärer homogena och tog bort religiösa kännetecken. Så sent som på 1980-talet blev läsare chockade över att se X-men-karaktären Kitty Pride bära en davidsstjärna. Muslimer existerade inte över huvud taget, vare sig som hjältar eller skurkar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Fria Tidningen

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu