De nya nedbrytbara bärkassarna som bland annat Coop och Ica har lanserat, är komposterbara om de hanteras på rätt sätt.
– Det beror på vilken anläggning en kommun skickar sitt avfall till, säger Hanna Hellström, rådgivare för biologisk avfallshantering på Avfall Sverige, som är en intresse- och branschorganisation inom avfallshantering och återvinning.
Hon förklarar att 50 procent av kommunerna skickar komposteringsavfallet till biogasanläggningar där inget syre tillförs i processen. Om de miljövänliga kassarna hamnar i en sådan anläggning kan hela rötningsprocessen förstöras.
På Naturvårdsverket är man kritisk till att detta inte framgår av informationen på kassarna.
– Man ska inte lägga matavfall i dem och lämna dem till kommunens rötningsanläggningar. Det måste Coop och Ica informera om, säger Sanna Due, avdelningsdirektör på Naturvårdsverket.

Vid anläggningar som producerar kompostjord, då syre tillförs, fungerar kassarna utmärkt. Problemet är att man oftast inte vet vart det komposterbara avfallet skickas.
– Här efterlyser vi ett bättre samarbete mellan påstillverkare, handeln och kommunen, säger Hanna Hellström.

De nedbrytbara kassarna består till 40 procent av majsstärkelse och resten av vanlig plast. Hamnar kassen i naturen bryts majsstärkelsen ner på några månader. Genom tillsatser i den vanliga plasten bryts den ner till små beståndsdelar och blir osynliga för blotta ögat. Men polyetenmolekylerna finns kvar under kanske 100 år innan de blir vatten och koldioxid. Vad man vet i dag är de ofarliga för växter och djur.
På Coop förstår man problemet med biogasanläggningar och har vänt sig till Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att få råd om hur och vad man ska informera om på kassarna, men ännu har man inte fått något svar.
–Eftersom avfallet sköts olika i olika kommuner, är det bra om problemet kan lösas centralt, säger Mikael Robertsson, miljöchef för Coop Sverige.

På SKL säger man att man givetvis vill hjälpa till att lösa problemet.
– Jag ska kontakta Avfall Sverige och diskutera vad vi kan göra, säger Peter Wenster, handläggare på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.
I slutet av året kommer ny teknik som möjliggör återvinning av vanliga plastpåsar. Och även där ställer biokassarna till problem.
– När plastpåsarna ska återvinnas måste majspåsarna sorteras ut för att den återvunna plasten inte ska förstöras, säger John Strand, vd på Tidnings- och förpackningsinsamlingen, som har till uppgift att se till att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns.

Kanske är den optimala lösningen en bärkasse i plast som är tillverkad helt av förnyelsebara råvaror, så kallad grön polyeten. Sådana påsar kommer att börja produceras år 2010.
Kassarna kommer att fungera i alla förbränningsanläggningar, biogasanläggningar och kunna komposteras. Beroende på vad de är tillverkade av, kan de också fungera i plaståtervinningen.
– Man måste känna till de olika sorterna för att veta hur miljövänliga de är i återvinningskedjan, säger Jörgen Sabel, platschef på Swerec AB, som bland annat arbetar med återvinning av plastmaterial.
Han förklarar att om påsarna är gjorda av stärkelse sjunker de till botten och kan separeras från plasten, och om de tillverkats av till exempel sockerrör kan de återvinnas som vanligt plast.
– Det värsta är om man blandat in en tillsats, som bryter ner plasten snabbare. Det förstör det återvunna materialet.