I onsdags försökte Sverige med tvång att avvisa en asylsökande till Eritrea. Ombord på flygplanet gjorde emellertid den 23-årige mannen motstånd, med följden att piloten vägrade lyfta. Mannen transporterades därför från Arlanda till Kronobergshäktet i Stockholm där han hålls i förvar i väntan på att avvisningen ska verkställas.
Efter att under flera år inte ha avvisat till Eritrea anser Sverige nu att det är möjligt att verkställa avvisningar med tvång. Något som strider mot FN:s flyktingorgan UNHCR:s rekommendationer. Och enligt Madelaine Seidlitz, ansvarig för flyktingfrågor på svenska Amnesty, strider det även mot FN:s konvention mot tortyr.
– Man löper risken att gripas och placeras i fängsligt förvar, och att utsättas för tortyr eller annan omänsklig behandling, säger hon.

I ett yttrande till Migrationsverket tecknar Amnesty en dyster bild av rättssäkerheten och de mänskliga rättigheternas status i Eritrea. Enligt organisationens dokumentation har ett flertal av de få asylsökande som under de senaste åren återsänts till landet fängslats och utsatts för tortyr.
Sedan gränskonflikten med Etiopien tog sin början 1998 har Europas länder varit restriktiva vad gäller att återsända eritreaner. Senast skedde det då en asylsökande avvisades från Storbritannien i oktober förra året. Dagen efter ankomsten till Asmara greps den asylsökande och hon antas nu vara fängslad.
– Generellt i hela världen har man de senaste åren avvisat eller återsänt väldigt få människor till Eritrea. Vad gäller EU är det en handfull, och att döma av de uppgifter vi har tillgång till har det inte gått bra, säger Madelaine Seidlitz.
Enligt Amnestys uppgifter behöver en återvändande flykting inte ha varit involverad i subversiv verksamhet för att riskera tortyr. Att ha ansökt om asyl i ett främmande land, eller att ha bott utomlands utan att betala den särskilda skatt eritreanska migranter är ålagda, kan vara tillräckligt. Liksom att ha vägrat militärtjänstgöring eller att bekänna tillhörighet till en minoritetsreligion.

Den 23-årige man som skulle ha avvisats i onsdags har fått sitt fall prövat i migrationsdomstolen och migrationsöverdomstolen, vilka båda kommit fram till att avvisningen var möjlig att verkställa.
– När de har fattat sina beslut äger vi så att säga inte frågan längre, då har vi bara att verkställa det, säger Eugène Palmér, enhetschef på Migrationsverket.
Mannen hade dock lämnat in en ansökan om verkställighetshinder, vilken Migrationsverket hade kunnat godkänna. Det gjorde det inte, och i tisdags avslogs ansökan även av migrationsdomstolen.
– Om det händer någonting dramatiskt i Eritrea just nu så kan saker och ting förändras, men bortsett från en sådan sak så finns det inga möjligheter längre, säger Eugène Palmér.

Vad betyder det för er att UNHCR avråder från att avvisa till Eritrea?
– UNHCR:s information är ofta av stort värde, men de väger inte tyngre än svensk lag.
Khaled Abdu är presstalesperson för Eritreans for democracy and human rights, en sammanslutning för exileritreaner som organiserar såväl asylsökande som svenska medborgare. Senast förra året arrangerade gruppen en demonstration utanför Eritreas ambassad där den 23-åring som nu ska avvisas deltog.
– Det räcker med vad han har gjort här för att regimen ska fängsla honom. Han kommer att bli fängslad direkt utan rättegång, och det är redan många som har dött. Vi vet inte vad som har hänt med dem som har utvisats från andra länder.
Enligt Migrationsverkets statistik befinner sig 718 asylsökande eritreaner i Sverige. 200 av dessa har fått avslag i alla instanser och riskerar nu att avvisas.
– Med den här utvisningen visar Sverige att man stödjer en diktatur. Vilka ska våga protestera mot regimen här om de vet att de riskerar straff när de skickas tillbaka? säger Khaled Abdu.