Bara månader innan valförlusten 2006 uppdrog den förra regeringen åt en utredning att se över om det är möjligt och önskvärt att lagstifta mot könsdiskriminerande reklam. I det betänkande hon överlämnar i dag svarar utredaren Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet, ja på båda dessa frågor.
- Samhällets inställning bör markeras. Diskriminering i reklam bör inte förekomma, precis som det inte bör få förekomma på andra områden i samhället, säger Eva-Maria Svensson

Vad som ska betraktas som könsdiskriminerande reklam lämnar utredningen till Marknadsdomstolen att avgöra genom praxisbeslut. Men enligt Eva-Maria Svensson är det inte utmanande underklädesannonser utan snarare 'när man säljer en vara som en motorcykel med en naken kvinnokropp'.
Konsumentombudsmannen ska bli den instans som väcker talan, och får även befogenhet att fatta interimsbeslut i väntan på juridisk prövning.
Kritiken mot utredningen har inte låtit vänta på sig. Jan Fager, förbundsjurist på reklambranschens intresseorganisation Sveriges annonsörer, menar att näringslivets självsanerande instans - Etiska rådet mot könsdiskriminerande reklam - redan i dag hanterar dessa frågor. Och förutspår att lagen kommer att bli en papperstiger.
- Jag tycker att det visar på en övertro på lagstiftning. Hon har helt rätt i att om man har ett problem som inte kan lösas på anat sätt så ska man lagstifta, men då ska man ha resurser för att tillämpa det också. Bara lagstiftning i sig gör ingen nytta.
Dessutom, menar han, kräver eventuell lagstiftning en grundlagsändring.

Utredaren menar emellertid att reklam är att betrakta som kommersiella meddelanden, inte som åsikter, och sålunda inte skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. Någonting som sannolikt kommer att bli föremål för debatt.
- Yttrandefrihetens syfte är inte att skydda näringsidkarnas intressen, och kommersiella meddelanden kan regleras i vanlig lag. Ekonomiska intressen behöver inte ha det starka skydd som andra intressen har i grundlagarna, säger Eva-Maria Svensson.