Fria.Nu

Mer vapenexport när försvarsbudgeten bantar

31 Jas Gripen ska uppgraderas till en kostnad av fyra miljarder kronor. En del i omställningen till ett insatsförsvar hävdar regeringen. En del i en politik för mer vapenexport menar kritiker.

Uppgifterna om att den thailändska militärregimen beslutat inleda förhandlingar med Sverige om förvärv av Jas Gripen och det luftburna radarsystemet Erieye har välkomnats av regeringen. Ett eventuellt köp väntas gälla totalt tolv Jas-plan, en order värd omkring 1 miljard US-dollar.
- Beslutet bekräftar åter att Gripen är ett kostnadseffektivt system i absolut världsklass. Valet av Gripen har skett i hård konkurrens ända in i det sista med avancerade såväl amerikanska som ryska system, sade Carl Bildt (m) i ett uttalande på onsdagens förmiddag.
- Självfallet är beskedet också välkommet för sysselsättning och ekonomi i Sverige.

Både spekulantens intresse och utrikesministerns entusiasm är emellertid kontroversiellt. Thailands förra, demokratiskt valda, regering avsattes i september förra året i en oblodig militärkupp. Till nyhetsbyrån Reuters uppger en anonym officer vid det thailändska flygvapnet att landet hellre skulle köpa amerikanska USA-tillverkade F16-plan, men att detta omöjliggörs av att amerikansk lag förbjuder export till länder vars regeringar omkullkastats.
Hellre än att tala om diktaturen som ett hinder för export pekar dock Carl Bildt på vad han menar är en positiv utveckling i Thailand.
- Jag noterar med tillfredsställelse att gårdagens sammanträde med Thailands regering också innebar den formella bekräftelsen av att demokratiska val kommer att hållas 23 december. Därmed fullföljs landets återgång till civilt och demokratiskt styre, sade utrikesministern.
Ett absurt uttalande, menar Peter Rådberg, miljöpartistisk ledamot i försvarsutskottet.
- Vi reagerar oerhört kraftigt. Vad Carl Bildt säger är att han sätter sysselsättning före de säkerhetspolitiska argumenten. Sedan hänvisar han till 23 december, men det är helt ointressant i dagsläget för just nu gör regeringen affärer med en diktatur.

Om den thailändska affären går igenom säljer Sverige sannolikt en upprustad version av dagens Jas Gripen. Nyligen godkände riksdagen en proposition om att fram till 2010 satsa fyra miljarder kronor på att uppgradera 31 plan, från dagens a/b-standard till den c/d-standard som används av Nato.
I tisdags interpellerade Peter Rådberg till försvarsminister Sten Tolgfors (m). Från riksdagens talarstol frågade han vilka säkerhetspolitiska skäl som låg bakom uppgraderingen. Miljöpartisten drev linjen att plan av Natostandard är enklare att sälja och att satsningen görs av hänsyn till svensk vapenindustri.
Stadsrådet framhöll att åtgärden är en del i en pågående omställning från ett invasionsförsvar till ett insatsorienterat dito, men gav till viss del frågeställaren rätt.
- På ett sätt är det som Peter Rådberg säger korrekt, svarade försvarsministern. Handlingsplanen stöder exportsatsningar genom att potentiella exportländer ser en tydlig signal om att vi satsar på Jas 39 Gripen eftersom vi förlänger produktionen.

Den moderatledda alliansregeringen har aviserat besparingar i storleksordningen fyra miljarder kronor i försvarsbudgeten. När statministern för en dryg månad sedan besökte vapentillverkaren Kockums förklarade han att försvarspolitiska behov i fortsättningen skulle styra försvarets materielinköp, medan inhemsk sysselsättning skulle tillmätas mindre betydelse.
Flera bedömare menar dock att regeringen inte kommer att lämna vapenindustrin i sticket. Ola Mattsson, generalsekreterare i Svenska freds, befarar att minskade statliga stödköp kommer att uppvägas av en liberalare inställning till vapenexport.
- Vi ser med oro på den utveckling som nu sker, att man ska kompensera industrin genom att tillåta export till fler länder, säger Ola Mattsson.
- Det innebär att man kan expandera på marknader man inte kunnat nå tidigare, att man kan sälja till diktaturer och regimer som kränker mänskliga rättigheter.

Fakta: 

Svensk krigsmaterielexport:
All export av svenskproducerat krigsmateriel är förbjuden såvitt inte undantag medges av regeringen eller dess underställda myndighet Inspektionen för strategiska produkter.

Tillstånd till utförsel får endast lämnas om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitiska agendor. Det bör inte ges om mottagarlandet befinner sig i krig, är drabbat av inre oroligheter eller inte respekterar mänskliga rättigheter.

Riktlinjerna till trots exporterar Sverige till krigförande länder och det folkrättsvidriga kriget i Irak har inneburit ett uppsving för svensk vapenindustri. År 2002 uppgick exporten till drygt 3 miljarder kronor. Året efter, då USA invaderade Irak, steg exporten till över 6 miljarder kronor. År 2006 hade detta ökat till 10,3 miljarder kronor.

Källor: Regeringen, Inspektionen för strategiska produkter, Svenska freds

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

EU utreder Sveriges vargjakt

En fråga från Miljöpartiets Europaparlamentariker Carl Schlyter har resulterat i att EU-kommissionen nu ska utreda den svenska licensjakten på varg.

Fria Tidningen

Högre hyror när allmännyttan ska ge vinst

Kommunala bostadsbolag ska drivas affärsmässigt och allmännyttans hyresnormerande roll avskaffas. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Nätverket för hyresgästernas boende trygghet menar att fältet därmed är fritt för en upptrappning mot marknadshyror.

Fria Tidningen

Sverige ska leda piratjakt i Somalia

Från och med april ska en svensk sjöstyrka leda EU:s antipiratoperation Atalanta utanför Somalias kust. Oppositionen hade velat se tydligare skrivelser om orsakerna bakom sjöröveriet men är ändå nöjd med beslutet.

Fria Tidningen

Analys: Rödgrönt samarbete färgar utrikespolitiken

De rödgröna har presenterat en gemensam utrikespolitisk överenskommelse. Dokumentet visar att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har större inflytande över det rödgröna samarbetet än vad Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har i alliansen.

Fria Tidningen

Utrikesdebatt i skuggan av riksdagsvalet

Det stundande riksdagsvalet gjorde sig tydligt påmint under mandatperiodens sista utrikespolitiska debatt. Såväl utrikesministern som den rödgröna oppositionens företrädare bjöd på både plakatpolitik som pajkastning blocken emellan.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu