Den 1 januari trädde nya regler för arbetslöshetsförsäkringen i kraft. Avgifterna blev högre och reglerna för vem som kunde få ersättning strängare. Sedan dess har landets a-kassor tappat mer än 321 000 medlemmar – eller knappt 9 procent – visar nya siffror från Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO.
Medlemsförlusten är en direkt följd av regeringens politik, hävdade SO:s ordförande Birgitta Linér när hon i torsdags presenterade en konsekvensanalys av reformerna. Utan ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen hade antalet försäkrade löntagare snarare ökat, som en följd av gynnsam konjunktur och fler i arbete.
A-kassorna har haft svårt att hantera de omvälvande förändringarna och kostnaden för administration har ökat med 240 miljoner kronor jämfört med samma period förra året.
– Det har aldrig varit så stora och drastiska förändringar på så kort tid, sade Birgitta Lanér. Man har fått inrikta sig på att administrera istället för att informera, och det har skapat oro i medlemsleden. Den trygghet som fanns är borta.

Fler än 250 000 av dem som lämnat a-kassorna har gjort det genom att sluta betala medlemsavgiften, ett fram tills nu vanligt tillvägagångssätt. Den som inte betalat på tre månader har helt enkelt blivit utförsäkrad. Tidigare har kassorna inte krävt in dessa obetalda avgifter, men det kan nu vara på väg att ändras.
I och med att den finansieringsavgift som betalas till regeringen höjts innebär massutträdena ett hårt ekonomiskt slag för a-kassorna. Dessa har begärt och beviljats uppskov med att betala in den förhöjda finansieringsavgiften för de medlemmar som gått ur a-kassan genom att sluta betala medlemsavgift, totalt knappt 300 miljoner kronor.
Uppskovet gäller året ut, och nu undrar SO om regeringen har för avsikt att kräva in dessa pengar av kassorna. Något som enligt kanslichefen Peter Schönefeldt skulle tvinga kassorna att i sin tur driva in de obetalda avgifterna av sina förra medlemmar.
– Är det rimligt att detta ska gå till inkasso? frågade han sig.
– Ska man få betalningsanmärkningar för att man lämnat a-kassan på ett sedan 70 år vedertaget sätt? SO:s svar är nej, vi tycker inte det är rimligt, och det tycker vi att också statsmakten borde klargöra.
– Vi har inte fått något tydligt svar än, men vi hoppas få det i höst, tillade Birgitta Linér.

Mårten Wennberg, pressekreterare hos Sven Otto Littorin, suckar när han får frågan vad regeringen avser göra med de obetalda medlemsavgifterna.
– Jag tror jag har svarat på den här frågan 18 gånger det senaste halvåret, säger han. Vi har hela tiden varit klara med att de ska betalas. Uppskovet har gällt ett år, sedan ska pengarna tas in.
Att medlemskap i a-kassa av hävd har avslutats genom att den enskilde medlemmen slutar betala sin avgift tycker han inte är något argument för att inte kräva in pengarna.
– Det har varit tydligt från vår sida att är man medlem ska man betala. Sedan kan vi inte svara för hur de har hanterat det här tidigare, vi tog ju över först för ett år sedan.