Den religiösa sekten Plymouthbröderna undviker kontakt med utomstående som inte delar deras tro. När den först ansökte om tillstånd att få starta friskola blev svaret nej, men efter att sekten anställt en utbildad rektor utan Plymouthanknytning ändrade sig Skolverket. Beslutet prövades även i länsrätten som i slutet av juni meddelade att inget i Plymouthbrödernas ansökan stod i strid med skollagen.
Den 20 augusti slår skolan upp portarna. Enligt Hallandsposten är 29 högstadieelever och 18 gymnasister, samtliga med nära anknytning till sekten, inskrivna för att börja på skolan.

Folkpartiet och centerpartiet förespråkar hårdare regler och strängare kontroll av religiösa friskolor.
– Vi måste skydda våra barn från extremism och därför tycker jag att vi behöver skärpa reglerna. Religiösa sekter som har en mer extrem värdegrund ska inte få driva friskolor, har skolminister Jan Björklund sagt.
Och i ljuset av länsrättens beslut att tillåta Plymouthbrödernas skola har även moderaterna ändrat sin tidigare hållning.
– Jag blev både förvånad och oroad när Plymouthbröderna fick tillstånd att starta en friskola och när det då visar sig att de får tillstånd tycker jag att det finns skäl för oss moderater att ompröva vår tidigare inställning, sade partiets skolpolitiska talesperson Margareta Pålsson nyligen till Ekot.

Frågan är dock känslig för alliansregeringen eftersom kristdemokraterna ogärna ser att religiösa friskolor särbehandlas.
– För oss är det viktigt att vi har en skollagstiftning som tydligt beskriver de krav som gäller, oavsett vem som är utförare, säger Gunilla Tjernberg, partiets talesperson i skolfrågor.
– Det är oerhört viktigt med skolplanens värdegrund och att man lär ut demokrati och jämställdhet. Sedan vill vi inte särskilja mellan skolor eftersom vi tror på mångfald.
Lärarnas riksförbund har i samband med att Plymouthbröderna erhöll sitt tillstånd krävt att Skolverket får utökade befogenheter att agera mot skolor som inte följer läroplanens regler. I dag kan en skola, trots flagranta regelbrott, fortsätta bedriva undervisning i flera år genom att överklaga fattade beslut menar organisationen.

Gunilla Tjernberg är försiktigt positiv till fackförbundets idéer och betonar att hon hellre ser en förbättrad tillämpning av det befintliga regelverket än en förändring av detsamma.
– Det måste finnas tid att göra en rimlig bedömning, men det är en avvägning hur lång tid det får ta, säger hon. Jag är inte främmande för att man skärper Skolverkets uppdrag, men jag vill återkomma i den frågan.