'Utbredd tortyr i kurdiska fängelser'
Säkerhetsstyrkor knutna till de två största politiska partierna i den kurdiska regionen i norra Irak torterar regelbundet fångar och nekar dem en säker rättsprocess. Detta enligt en ny rapport från Human Rights Watch, HRW.
Den 58-sidiga rapporten Caught in the Whirlwind dokumenterar systematiska övergrepp av de kurdiska säkerhetsstyrkorna Asayish.
– När omvärlden ser på Irak ser de oordning och katastrof, medan Kurdistan framstår som säkert och stabilt. Våldet i resten av Irak har överskuggat övergreppen i Kurdistan, säger Ayub Nuri på HRW.
De flesta fångar har inte formellt åtalats, fått information om sin juridiska status, eller möjlighet att överklaga sin fångenskap. Hundratals fångar, i synnerhet sådana som anklagas för terrorrelaterade brott, har fängslats utan rättegång – i vissa fall i mer än fem år.
Många fångar säger också att myndigheterna nekat dem kontakt med släktingar.
I vissa fall var släktingar inte medvetna om var anhöriga hölls fängslade, enligt rapporten.
De vanligaste tortyrmetoderna inkluderar slag mot kroppen med föremål som kablar, träkäppar och metallstavar. Fångar beskriver också hur vakter placerat dom i 'stresspositioner' under långa perioder, försett dem med ögonbindel och handfängsel flera dagar i rad, och satt dem i isoleringsceller.
Med några undantag har också fängelserna varit överfulla och ohygieniska.
Asayish-styrkorna är knutna till Kurdistans demokratiska parti, KDP, och Kurdistans patriotiska union, PUK, och står utom den regionala kurdiska regeringens kontroll.
De två partierna enades formellt i juli 2006, men har fortfarande separata fängelser. 1993 gav de kurdiska myndigheterna Asayish ansvaret för ekonomiska och politiska brott, inklusive spionage, sabotage, och terrorism.
Det finns inga säkra siffror rörande antalet fångar i irakiska Kurdistan, men enligt Ayub Nuri på Human Rights Watch finns det just nu mer än 1 000 fångar enbart i det PUK-kontrollerade fängelset i staden Sulaimaniya. De flesta anklagas för terrorism.
Fångarna inkluderar både sådana som arresterats av de kurdiska myndigheterna inom den kurdiska regionen, och sådana som arresterats av USA:s styrkor i gemensamma operationer med den irakiska armén, och sedan överförts till den kurdiska regionala regeringen.
HRW:s rapport bygger på efterforskningar vid tio fängelser i den kurdiska regionen från april till oktober 2006. Enligt HRW har de kurdiska myndigheterna sagt sig vara villiga att ge tillträde till alla fängelser och tillåta oannonserade besök av utredare, men enligt rapporten har detta "inte lett till någon märkbar förbättring för de flesta av fångarna".
– KDP har lovat att de ska se över de här fallen, och vi har skickat en kopia av rapporten till den kurdiska regeringen, men vi har inte fått något svar, säger Ayub Nuri.
Den kurdiska regionen i norra Irak består av de tre provinserna Erbil, Dohuk och Sulaimaniya. De har i praktiken varit självstyrande sedan Kuwaitkriget år 1991 och de efterföljande sanktionerna som gjorde det omöjligt för centralregeringen i Bagdad att återupprätta kontrollen över den kurdiska regionen.
De två största politiska partierna PUK och KDP har ungefär lika många platser i parlamentet och kontrollerar varsin del av regionen. President för den kurdiska regionala regeringen är KDP-ledaren Massoud Barzani.
