Sedan Frankrikes och Hollands befolkningar i varsin folkomröstning sade nej till den har EU:s konstitution legat i träda. Nu är den återupplivad, sedan det tyska ordförandeskapet gjort det till en prioriterad fråga att nå en överenskommelse före årsskiftet. Under Europeiska rådets nu pågående möte i Bryssel driver förbundskansler Angela Merkel linjen att en lätt modifierad form av konstitutionen ska antas, och helst utan att nationella folkomröstningar ska lyckas fälla frågan en andra gång.
I onsdags beslutade riksdagen att Sverige ska ställa sig bakom de tyska ansträngningarna. Detta sedan ett sammansatt konstitutions- och utrikesutskott under tisdagen kommit fram till att konstitutionen bör antas.
Vänsterpartiet och miljöpartiet reserverade sig gemensamt och yrkade på att fördraget skulle förkastas i dess helhet. Dessutom kräver partierna att svenska folket ska få ta ställning till konstitutionen i en folkomröstning.
– Vi kräver en folkomröstning därför att detta innebär en överflyttning av makt till EU-systemet. Det är ett stort steg mot Europas förenta stater, säger Max Andersson (mp), ledamot i det sammansatta utskottet.
För en vecka sedan lät vänsterpartiet genomföra en opinionsundersökning. Av 1 024 tillfrågade personer svarade 56 procent ja på frågan om Sveriges medborgare bör få ta ställning till konstitutionen i en folkomröstning, medan 35 procent svarade nej.
I riksdagen har kravet dock inte vunnit något gehör. Konstitutionens kritiker menar att det har att göra med rädsla för ett bakslag i stil med det som inträffade då.
– Jag brukar inte vara konspiratoriskt lagd, men jag har följt EU-frågorna länge och gång på gång har jag sett att man inte vill ha folkomröstning för att man är rädd för resultatet, säger Pernilla Zethraeus, vänsterpartiets utskottsledamot.

Hon får medhåll av Max Andersson.
– Om det skulle bli en folkomröstning är sannolikheten stor att det svenska folket säger nej. Det är så taktiskt de partier som är för konstitutionen resonerar. De resonerar inte i demokratiska termer, utan i termer av hur stora chanser de har att vinna en folkomröstning.
En sådan strategi avfärdas dock av moderaternas Walburga Habsburg Douglas, också ledamot i det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet. Hon tror dessutom att ja-sidan skulle segra om en folkomröst- ning arrangerades.
– Faktum är att när man tittar på de senaste EU-barometrarna så ökar ju nu för första gången stödet för EU i Sverige. Så även om det skulle bli så är jag inte rädd för en folkomröstning.

Det riksdagen nu har gjort är att fatta ett principbeslut om att Sverige ska stödja arbetet med konstitutionen. Förutsatt att arbetet inte stöter på problem kommer riksdagen senare att få ta ställning till det färdiga förslaget om grundlag.
Utskottet har nu sagt att en folkomröstning inte är politiskt önskvärd, men kommer efter att det färdiga förslaget lagts fram även att ta ställning till huruvida det kan vara juridiskt nödvändigt.
Tunga remissinstanser som Justitiekanslern, Regeringsrätten och Högsta domstolen har förordat att frågan ska utredas ytterligare. Om det visar sig att den svenska grundlagen måste ändras för att konstitutionen ska kunna antas öppnar det möjligheten för en riksdagsminoritet att kräva en folkomröstning.
Men Walburga Habsburg Douglas känner sig säker på att det slutliga beslutet om konstitutionen kommer att fattas i kammaren. Inte minst eftersom Sverige redan i oktober 2004 undertecknade det så kallade fördraget om upprättandet av en konstitution för Europa.
– Det här är inget helt nytt, det är bara en fördragsändring, säger hon. Och det är ju så att vi hittills vid alla fördragsändringar har fattat beslut i riksdagen.
Oavsett konstitutionens juridiska status är dock oppositionen fast besluten om att fortsätta driva kravet på en folkomröstning,
– Även om grundlagen tillåter riksdagen att ge bort vårt självbestämmande så är frågan om folkvalda politiker har den moraliska rätten att göra det, säger Max Andersson.