Normbrytande nyheter
I Nice och andra franska städer har borgmästare länge försökt förbjuda tiggeri. Mannen som sitter intill bankomaten i gamla stan och tigger, kvinnan som brukar sova i entrén till Louis Vuittonbutiken, gubben som suttit vid bokhandeln under arkaderna vid Place Masséna i åratal och hoppas på några mynt: alla är egentligen en påminnelse om luckorna i det franska välfärdssystemet. De passar inte heller in i stans glamorösa image.
Den 25 juni grävde några palestinier en tunnel från Gaza, världens största fängelse. På den israeliska sidan (eller i det ockuperade Palestina för dem som inte accepterar att FN har rätt att ge bort palestinskt land) sköt de två israeliska soldater och tog en tredje till fånga. I utbyte mot den israeliska soldaten krävde palestinierna att Israel skulle släppa 95 kvinnor och 313 barn som sitter fängslade i Israel. Det finns tio tusen palestinska fångar i Israel. De flesta har dömts i israeliska militärdomstolar, medan tusen är fängslade utan någon som helst rättegång.
De senaste månaderna har Iran framställts som det stora hotet mot världen. 'Nya iranska missiler kan nå Europa', läser jag i New Yorks The Sun. 'Världens farligaste president heter Mahmoud Ahmadinejad' och 'Kärnvapen kan inte tillåtas i händerna på en religiös fascistregim som har utplåning av andra stater på sitt program' skriver till exempel Per T Luthersson i Sverige. Krigspropagandan mot Iran är så lik den mot Irak och Saddam Hussein att det känns som att man har flyttats bakåt i tiden.
En gång i tiden var misslyckade vetenskapliga experiment något som inte berörde allmänheten. Antingen lämnade de inte laboratorierna eller så var de påhittade som i Mary Shelleys roman om Frankensteins monster.
Sälja krig som margarin
Letar du efter investeringsobjekt? Glöm i så fall Skype och andra högteknologiska företag vars värden är beroende av att de är teknikledande. Alla som söker efter långsiktiga tillväxtbranscher borde istället titta närmare på den snabbt växande amerikanska fängelseindustrin. Än så länge ansvarar privata företag visserligen bara för en mindre del av de 2,1 miljoner fängslade. Men antalet stiger snabbt då allt fler statliga fängelser lägger ut driften på entreprenad.
Dollarns värde upprätthålls med hjälp av konstgjord andning. Ända sedan Vietnamkrigets dagar har landet dragit på sig ett växande underskott i utrikeshandeln och de oljeproducerande länderna har snart ingen anledning att sälja oljan i dollar när EU är den största kunden. Pierre Gilly skriver om en valuta som är på väg att förlora sin storhetstid.
Storföretagens svarta bok
Väl tillbaka i Sverige ser jag att råttorna varit på Jan Myrdal. Det är mitt fel. Jag borde ha täckt över honom bättre innan jag åkte i stället för att bara kasta in honom i förrådet. Råttorna har ingen smak menar en bekant, och kanske har han rätt. Myrdals Kampucheaböcker är halvt uppätna och helt nerskitna, men pleiadutgåvan i kalvskinn av Zola i kartongen intill har de ratat. Fast även om jag varit ordentlig hade de tagit Myrdal. Förr eller senare tar råttorna allt vi ställer undan.
Människan är dömd att arbeta i sitt anletes svett, står det i Bibeln men nu för tiden uppfattas det inte längre som ett straff av många. Jag brukar börjar mitt arbete på ett fik med en tidning och kan inte annat än hålla med John Kenneth Galbraith som menar att ett begrepp som täcker både skogsarbetare och akademiker är alltför brett. Ju mindre man arbetar med kroppen och ju mer man använder symboler, desto lättare har man att tala om hur viktigt och moraliskt uppbyggligt det är att arbeta. Hyckleriet till trots är arbete i dag ändå en källa till status, gemenskap och självförverkligande för de flesta människor. En av de vanligaste frågorna när man möter någon för första gången är också vad man sysslar med. Och då förväntas man inte berätta vad man gör i sitt hobbyrum utan hur man tjänar sitt levebröd. Det är när man arbetar som man är. Därför ser vi knappt pensionärer och skakar på huvudet åt arbetslösa.
© 2026 Fria.Nu