Normbrytande nyheter
Detta är ett praktexemplar på hur myndigheter, organisationer och andra aktörer agerar i hemlöshetsfrågan. Det handlar inte om att hjälpa människor hem, utan att skapa en egen plattform för möjlighet till jobb på hemlösa människors bekostnad. Och när detta är gjort kan vi få kunskap om hur sjuka människor blir och vilka olika beroenden det inhumana tillstånd som hemlöshet är skapar.
Vi lägger en krona i en hemlös människas hand som om den skulle göra någon skillnad. Den gesten handlar snarare om att döva vårt eget "rika" samvete. Vi kanske istället för denna enkla verklighetsflykt skulle behöva vakna upp och fråga oss själva; hur kan det vara så att vi har hemlösa i ett av världens rikaste länder?
I dag sänds signaler från alla håll om det faktum att vi är utbytbara. Börjar någon ifrågasätta arbetstider och arbetssätt påminns denne ganska snart om att det står många på kö. Det här är något som kommer smygande. Det är inte så lätt att se hur handlingsutrymmet och tankefriheten krymper.
Kan det vara så att hjälpsamheten i människors hemlöshet kan vara ett hinder för våra hemlösa att hitta hem?
Hur kan vi tro att kvalitets och kunskapsutvecklig kan bygga billiga integrerade hyresrätter åt våra ca 5000 hemlösa i staden?
Vad är det som gör att vi människor är så rädda att vi inte vågar vara oss själva med andra? Vi verkar inte ens våga vara oss själva när vi är ensamma. Eller är det själva ensamheten som gör att vi måste vara som andra tycker vi ska vara för att passa in?
Då föredrar jag ensamheten!
Respekten för individens behov och förutsättningar har vi i vårt välfärdssamhälle med grundläggande solidariska värderingar om individens rätt råd med! Sluta prata om hemlöshet som om det vore en psykiatrisk diagnos - det är en diagnos på samhället - inte på individen.
Hemlöshetsfrågan har blivit en arbetsplats som våra politiker använder i helt andra syften än att lösa den, Vilket innebär att de som åtagit sig och fått det uppdraget inte heller kan göra det.
Vi skänker miljoner och betalar med skatten miljarder kronor till organisationer för att hjälpa våra hemlösa. Men det enda som händer med dessa pengar är att de medverkar till en cementering av hemlösheten, då ingen av organisationerna har någon som helst möjlighet att avhjälpa problemet. De stora kollosserna tycker det är viktigare att spekulera i fastigheter än att hjälpa hemlösa till ett tryggt hem.
De som bär ansvaret för att våra mänskliga-fri och medborgerliga rättigheter inte kränks vilar på regeringen och den statliga och kommunala förvaltningen. Men vilka i dessa instanser kollar på allvar upp om dessa efterlevs, då kränkningarna utförs av samma personer som ska förhindra de överträdelser som pågår?
© 2026 Fria.Nu