Synpunkten
:

Det löser sig inte alltid

Jag hade en gång ett jobb. Med fria tider, fina kolleger och roliga arbetsuppgifter. Det var dessutom i linje med min utbildning och erfarenhet, ett journalistjobb med kulturell inriktning, och som gräd-de på moset hade jag chansen att göra något verkligt meningsfullt. Kulturtidskrifter – ja, det var vad jag jobbade med; ni vet, smala, ickekommersiella publikationer som inte så många känner till. Des-sa tidskrifter får på olika sätt stöd av staten, omkring 20 miljoner varje år. Stödet går dels direkt till tidskrifterna själva, dels till det som kallas infrastruktur – projekt, sajter, kataloger, försäljningsverksamhet och upplysningskampanjer som ska hjälpa kulturtidskrifterna att nå ut till sina läsare. Vill man finnas med hos Pressbyrån krävs pengar och en stor upplaga och det har sällan kulturtid-skrifterna, så därför hjälper staten dem – i demokratins namn, för det fria ordet och för att de behövs. De är många och olika och annorlunda; de skapar mångfald i medieutbudet och är ofta före sin tid.

Fria Tidningen
Synpunkten
:

Den sura ankungen

Den svenska litteraturscenen är liten. En ankdamm, som man brukar säga ibland. Den består inte av så många personer, och de som syns är ännu färre, naturligtvis. Författare, kritiker, redaktörer, bokförlag, bloggar... folk och fä som simmar runt och trängs med varandra. Visar upp sig. Snattrar. Samarbetar. Och ibland uppstår kollisioner, debatter och bråk. Det är lätt att reta upp sig – det tror jag alla tycker. Man kan inte bara simma runt för sig själv i sitt hörn. Vara nöjd och belåten. Kvacka lite grann med dem man känner. Plaska och dyka ner bland sina ord. Nej, för plötsligt ser man att det pågår någonting där i mitten. I centrum av dammen. En anka som får all uppmärksamhet! Och man tänker: Varför då? Vad är det nu som är så himla viktigt? Kunde inte jag lika gärna få fjädra mig där?

Fria Tidningen
Synpunkten
:

En vanlig författare

Hej alla läsare! Den här gången tänkte jag att jag skulle berätta om hur det är att vara författare. Och då menar jag en helt vanlig, okänd författare som inte dyker upp i teve, radio och dagspress var och varannan minut. Det är ju lätt att inbilla sig att Sveriges författarkår består av ett gäng pigga bestsellerskribenter med ett smart pr-maskineri i ryggen, men så ser inte verkligheten ut.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu