Normbrytande nyheter
Dåre är du, du som efterlyser konstens ansvar! Tomma illusioner!'. Så sjunger Farinelli i Miklós Maros nyskrivna opera Kastrater som spelas på Drottningholms slottsteater. Han avfärdar tanken att konsten ska stå i samhällets tjänst och foga sig till dess moral.
Kastrater är ett angeläget kulturpolitiskt debattinlägg i en konstform som varit nästan helt tyst sedan Rossinis dagar.
Sedan länge har det funnits en diskussion inom vänstern om det svenska klassamhällets utveckling, eller snarare har det gnällts om att vi behöver nya klassanalyser. Kritik mot vänstern har kommit från feministiskt håll och kritik har kommit från antirasistiskt sinnade debattörer. Med all rätt. Tyvärr har mycket litet presterats från neomarxistiskt håll i frågan.
En gång per år uppstår i Berlin vad en tysk journalist kallade för ett 'positivt undantagstillstånd'. Staden älskar sina invandrare, invånarna som annars älskar att kritisera strålar som solen och rottweilern som ligger mitt i folkmängden har en blomkedja runt halsen. När 'Karneval der Kulturen' firas för nionde gången har den vuxit till stadens mest populära gatufest.
Om jag säger ordet våldtäktsman - vad tänker du? De flesta ser framför sig en ovårdad man med vansinniga ögon. En Charles Manson-liknande typ som står och lurar i buskarna i väntan på ensamma kvinnor. Sanningen är att det inte syns på utsidan om en man är kapabel att våldta.
Den ryske teatergurun Konstantin Stanislawskijs system och teaterpedagogik hör till de mest omdebatterade och säkerligen mest missförstådda lärorna inom skådespelarkonsten, i synnerhet i västerlandet. För att råda bot på det sistnämnda har den ryska teaterhögskolan GITIS slagit upp portarna för en engelskspråkig filial i danska Århus och i år är det dags för GITIS Scandinavias första avgångsklass att åka på examensturné. Efter att ha mottagit folkets hyllningar i Moskva, S:t Petersburg och Helsingfors har de på sin väg ut i Europa anlänt till Sverige för att under ett par dagar lägga Stockholm för sina fötter.
Den intill leda ombabblade rotlöshet som påstås vara något unikt för, ja ibland själva definitionen på den postmoderna människan, kan ibland leda till ett panikartat greppande efter halmstrån. De kan ta sig uttryck som frireligiösa sekter, tv-spel eller poesi. Hos Annelie Edvardsson heter halmstrået fysiska lämningar av döda människor - och märk väl, inte poesi. Av spänningen mellan orden finns här intet, 'dikterna' är helt och hållet tanke. I en blå bok prydd av människoben med titeln Den bensamlande människan avhandlas i ett antal prosapoetiska piruetter den bensamlande människan.
New York 1980. På ett av alla loftpartys intar en samling stirriga män scenen, iklädda slitna kostymer och med håret på ända. I händerna gitarrer, någon har ett trumset. Musikhistoria skrivs. Man uppför minimalistiska verk av Glenn Branca. Knappt 25 år senare återsläpps äntligen studioinspelningarna av dessa märkligt vidunderliga och hypnotiska stycken. Har vi verkligen kunnat vänta så länge? För även om mycket av New Yorks New Wave och No Wave-scen har återupptäckts de senaste två åren, så tycks Glenn Branca ha passerats tämligen obemärkt.
Vad skulle Shakespeare svara på en fråga om postmodernism? Vad skulle han tycka om Tony Blair eller Lady Diana? Vilken åsikt skulle Julius Caesar ha om George W Bush? Frågor som tycks förbli obesvarade. Vi på SFT - som inte tror på 'betongverkligheten' - har frågat ett antal skribenter om de ville intervjua personligheter: författare, bildkonstnärer, filosofer, musiker men också politiker, hjältar, gudar och halvgudar som hade en enda sak gemensamt: att de gått ur tiden.
Vi har publicerat ett stort antal omöjliga intervjuer under loppet av två år. Intervjun med Francisco Goya är den nästsista i raden. I november kommer vi att avsluta artikelserien med en intervju med Döden själv.
1966 inleddes mytbildningen. Under dessa år förvandlades den då 24-årige Brian Wilsons liv till en skuggvandring i mentalsjukdom, droger och död. I mitten av 1970-talet låste han in sig i sovrummet med hamburgare och porrtidningar som enda sällskap. Hustrun Marylin begärde skilsmässa. För 22 år sedan vägde Brian 150 kg och de illasinnade slog vad om när han skulle dö.
I dag, lördag, bjuder Konspirationen in till en protest mot försäljningen av Slitz, Café och Moore Magazine. Klä ut dig hysteriskt! Häxor, cowboys, monster och andra avarter kommer att samlas i Björns trädgård klockan 15.00 för att visa att kvinnor är så mycket mer än dessa tidningars underordnade papperstöser
© 2025 Fria.Nu