Normbrytande nyheter
Cecilia Davidsson har etablerat sig som kritikerälskad novellist. Med sin ordknappa, Raymond Carver-inspirerade stil blev hon en av 1990-talets mest uppmärksammade debutanter. Det sista Cecilia Davidsson gör är att skriva någon på näsan.
Det rättsliga efterspelet efter händelserna i Göteborg har satt spår; den rättsröta som visat sig skrämmer skiten ur många. Insikten att Svea Rikes Lag fortfarande är Svea Rikas lag och att begreppet rättvisa har fler betydelser beroende på vem som frågan ställs till har inneburit att skepsisen, tvivlet på våra domstolar ökat.
Det lilla, sympatiska bandet Efterklang från andra sidan Kattegatt stod med "Tripper" för ett av förra årets bästa album. I går fyllde de Stenhammarsalen med mäktig och storslagen musik.
- Det är viktigt att väcka känslor hos publiken. På så sätt är poesi ett bra sätt att föra ut ett politiskt budskap.
Staceyann Chin är en hyllad poet i sitt nya hemland USA. Hon kommer ursprungligen från Jamaica, men flyttade eftersom det är olagligt att vara lesbisk där.
Tänk dig att bli vittne till hur de trygga ramar som omger dig plötsligt ger vika. Alla strukturer och samhällsfunktioner, allt det du tar för givet krackelerar, och det går snabbt. I radion mässar en röst att det måste dödas fler. Gravar ska fyllas. Dina grannar och vänner, de du alltid känt, påstås vara förrädare och kallas för kackerlackor som måste utrotas.
Tillhör du också dem som vid sin sängavel bygger på höjden? Bok som läggs på bok och som med tiden bildar små trevliga och innehållsrika torn.
Teater Giljotin har ofta använt sig av olika teman i sina uppsättningar och använt teaterkonsten för att uttrycka livsfrågor i olika perspektiv. Så har man också gjort denna gång i ett mycket annorlunda 'makabert' ämne, som kanske många försökt undvika. Denna gång är det döden, som i vår kultur, till skillnad från i många andra, är ett tabubelagt ämne. Vi försöker skjuta ifrån oss tankarna på det oundvikliga. Teater Giljotin har i denna uppsättning velat undersöka fenomenet döden ur flera olika perspektiv.
I mitten av en nersläckt sal står ett ensamt, oansenligt bord. Det enda ljuskällan är en kontorslampa som kastar ett vagt, grönaktigt ljus över en laptop, ett litet mixerbord och en theremin. Publiken är utplacerad i cirklar kring bordet, och en ansträngd tystnad råder. Den som bryter tystnaden är Kaffe Matthews själv. Till synes helt obesvärad går hon runt ett varv bland publiken. Viskar för sig själv eller byter några ord med de hon passerar - frågar dem som kommit för att lyssna på henne om de sitter bra och nickar hemlighetsfullt åt svaren. Sedan slår hon sig ned vid bordet och gör sig redo.
Stereo totals musik är som ett collage, eller som en film som blandar alla upptänkliga genrer: Skräck, smäktande romantik, svart-vitt stilrent, grällt naivistiskt, intellektuellt och folkligt, det finns ingen ände egentligen. Titelspåret på nya skivan Do the Bambi är ett exempel på en lite fånig låt medan La douce humanité ser sanningen i vitögat i fraserna; 'On n'est pas dans un roman/Mais dans un film dégoûtant' (Vi lever inte i nån roman, utan i en motbjudande film).
Det har kommit ut en andra, reviderad upplaga av KG Nilssons Färglära. Innehållet skiljer sig inte ifrån den tidigare i någon större utsträckning, det är samma beskrivningar av författarens undersökningar inom färgens universum.
© 2026 Fria.Nu