Militärer, beväpnade med automatgevär, patrullerar sedan en vecka tillbaka gatorna i Bogota och stoppar godtyckligt förbipasserande, och nattligt utegångsförbud råder. Militariseringen började efter att våldsamma kravaller i slutet av förra veckan lämnade två döda och nära 150 skadade. I Cauca i sydöstra delen av landet råder också utegångsförbud. 50 000 militärer har kommenderats ut på vägarna runt om i landet.

De drastiska åtgärderna är en reaktion på flera veckors protester av tiotals olika bondeorganisationer, där mer än 200 000 människor beräknas delta. De har demonstrerat och blockerat vägar över hela landet och inne i städerna har det börjat bli brist på bränsle och färskvaror. Vissa vägar har nu varit blockerade i två veckor. Våldsamma sammandrabbningar har inträffat dagligen. Över hela landet har protesterna krävt 9 dödsoffer, 300 skadade varav 11 av skarpa skott, och över 500 gripna.

Kraven bakom protesterna är många och komplexa: priskontroller för jordbruksprodukter, stöd till småbönder, infrastruktur och social service på landsbygden, jordreform och demilitarisering av landsbygden. Journalisten Fernando Dorado kommenterar att det inte egentligen handlar om enskilda frågor utan ”ett förkastande av hela den nyliberala modellen”. I centrum finns dock ett krav: att landet ska dra sig ur eller som minst omförhandla sina bilaterala frihandelsavtal med USA och EU.

Sedan handelsavtalet med USA började gälla förra året har den colombianska exporten dit ökat med tre procent, men importen från USA med 14 procent, konstaterar ekonomen Hedelberto Lopez Blanch. Colombia har dock fortfarande ett handelsöverskott mot USA. Men den inhemska produktion som främst sköljts bort av den ökande strömmen importvaror är just småböndernas. Billig majs, potatis och andra livsmedel från USA – och som de protesterande fruktar i framtiden också från Europa – har slagit ut småskalig produktion. Istället har allt större landområden gått till storskaliga odlingar av bland annat oljepalm.

– Frihandelsavtalen medför förstörelse av mark , fördrivning av hela samhällen och ödeläggelse av skogarna, säger bondeledaren Eberto Diaz till tidningen Pagina 12.

Colombia, Peru och Chile är de hittills enda länder i Sydamerika som slutit bilaterala avtal med USA, efter att planen på ett kontinentalt frihandelsområde, FTAA, havererade 2005. Demonstrationerna i Colombia är de hittills största protesterna mot något av dessa avtal.

Sedan armén kommenderades ut har en del vägblockader lyfts, och några bondeorganisationer har accepterat att sluta separata överenskommelser med regeringen om olika sorters kompensation och stöd – protesterna har ingen stark central samordning. Däremot har regeringen under president Manuel Santos klart uttalat att frihandelsavtalet är orörbart. Santos sätter istället sitt hopp till att fler organisationer ska acceptera en nationell plan med just allehanda kompensationsåtgärder.

– Jag kommer att ta itu med övergivandet av landsbygden, som går årtionden tillbaka, lovade han i ett tal under söndagen.

Men andra grupper har samtidigt anslutit sig under tiden, däribland 50 000 lastbilschaufförer som kräver sänkta bränslepriser. Också offentliganställda har strejkat och demonstrerat. Presidentens popularitet är nere på några av de lägsta nivåer som uppmätts för någon colombiansk president – 72 procent ogillar honom medan bara 21 procent ger honom sitt stöd. I föregående mätning, i juni, var 44 procent negativa och 48 procent positiva. Tidigare under veckan lämnade halva regeringen in sina avgångsansökningar, som ett första steg i en förmodad drastisk regeringsombildning. Santos har ännu inte meddelat hur ombildningen kommer att se ut.

Till nästa vecka är en ny serie stora demonstrationer planerade. Journalisten Fernando Dorado argumenterar för att eftersom regeringen visat att den är helt ovillig att kompromissa på väsentliga punkter, borde målet för protesterna omformuleras till att störta den.