Kontroversiellt avtal på agendan
Frihandelsavtalet mellan EU och USA står högt upp på dagordningen under president Obamas besök i Sverige. Men viktiga frågor kring avtalet kommer aldrig att ställas.
För ett par månader sedan inleddes förhandlingarna om ett nytt frihandelsavtal mellan USA och EU. Avtalet har beskrivits som det "största bilaterala handelsavtalet i historien" och omtalas i positiva ordalag som en riktig tillväxtmaskin av EU-kommissionen. Enligt en utredning gjord på uppdrag av kommissionen ska avtalet leda till ett årligt konjunkturlyft och en tillväxtökning på 0,5 procent.
Sveriges handelsminister Ewa Björling stämmer in i hyllningskören. I samband med att förhandlingarna inleddes i juli sålde hon in avtalet som en kassako för svenska hushåll. "Över 4 000 kronor i ökad inkomst för en familj på fyra personer varje år", lovade hon i en intervju med Svenska Dagbladet.
Men kritiken mot avtalet är bred från tillväxtkritiskt håll. Peter Söderbaum, professor emeritus i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola, vill helst skrota hela avtalet.
– Jag avfärdar det generellt. Frihandelsavtalet är inget steg framåt, det står för en gammaldags filosofi där man inte beaktar andra värden än de strikt ekonomiska. Det behövs en ny syn inom hela nationalekonomin. Men det kommer inte att komma upp i samtalen, säger han.
Peter Söderbaum tycker att många viktiga frågor saknas i presidentens program.
– Det borde vara ännu mer fokus på klimatfrågan och jag hade gärna sett en kritisk diskussion kring det ekonomiska systemet, säger han.
Obama-administrationen vill gärna få till ett frihandelsavtal redan under hösten. I somras grusades samtalen av avslöjandet om USA:s gigantiska övervakning. Men nu är lobbyingen i full gång. I oktober fortsätter samtalen på högsta politiska nivå. Och att Obama vill lyfta frågan under sitt korta Sverige-besök ska ses som ett led i kampanjen för frihandelsavtalet.
Barack Obama har även egna politiska intressen i att avtalet är underskrivet innan mandatperioden är slut. Lyckas han ro i hamn det kan han peka på de "framsteg" som gjorts på handelsområdet under hans tid som president.
Svenska regeringens inställning i frågan kring avtalet är tydlig: "Utgångspunkten måste vara att ta bort de hinder som bromsar handelsvägarna". "EU:s förhandlingsutrymme ska vara så stort som möjligt med målsättningen om att nå ett så brett avtal som möjligt", skriver handelsminister Ewa Björling i en debattartikel.
Jan Forsmark, Omställning Sverige, är kritisk till hela idéen med frihandel, men pekar på några saker som han ser som extra problematiska med det här frihandelsavtalet.
– Det gynnar inte maktbalansen i världen. Skyddet vi etablerar mellan USA och EU stänger ute stora delar av världen som Brasilien, Kina, Indien. Frihandelsavtalet gynnar främst storföretag och banker, säger han.
Hade han fått bestämma hade han velat radikalisera statsminister Fredrik Reinfeldt.
– Sverige kunde vara ett land som går före och är tuffa i mötet med stormakterna. Vi har en viktig roll att fylla inom freds, miljö- och energiområdet. Det kommer mest bli ett spel för gallerierna, säger han.
Frihandelsavtalet
Frihandelsavtalet mellan EU och USA (Transatlantic Trade and Investment Partnership) förhandlas just nu och blir, om det träder i kraft, det största bilaterala handelsavtalet i historien, omfattande runt hälften av världsekonomin och handel värd 650 miljarder dollar.
Avtalet berör (sänkta) tullavgifter mellan USA och EU och politiskt kontroversiella områden som gemensamma normer för konsument- och miljöskydd, intellektuell äganderätt och investeringsskydd.
Läs även:
Storföretagsintressen främst i transatlantiskt frihandelsavtal

