Just nu saknar hundratals elever en skola att gå tillbaka till sedan friskolekoncernen JB valt att sälja eller lägga ner alla sina grund- och gymnasieskolor. Kan inte lönsamhetsmålen uppnås lägger man ner: precis som korvkiosker. Man ska inte förvänta sig att skolbolagen är mer altruistiska än Sibylla. Aktiebolag är skyldiga enligt lag att maximera vinsten åt aktieägarna.

Trots de uppenbara problem som kommersialiseringen av skolan medfört har regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet nyligen förklarat att man är överens om att behålla friskolorna och vinsterna i välfärden. För de folkvalda är det fria skolvalet och vinster i välfärden oproblematiska ideal; en opolitisk politik som det inte finns mycket att säga om. Konkurrenstänkandet är vår tids överideologi.

För att skapa konkurrens krävs valfrihet, och för att ha valfrihet behövs bolagiseringar, privatiseringar, vinster och avregleringar. Det nyliberala samhället börjar med ett enkelt antagande (precis som Descartes filosofi). Allt som sedan följer ser ut att vara en logisk, oundviklig konsekvens av det första antagandet.

Ändå finns det många situationer då samarbete fungerar bättre än konkurrens. Var och en i en folksamling som ställer sig på tå ser mer. Men om alla ställer sig på tå vore det bättre om ingen gör det.

Nyliberaler ser konkurrens som en del av Darwins teori om det naturliga urvalet, trots att även samarbete är en evolutionär överlevnadsstrategi. Flockdjur ägnar betydligt mer tid åt att samarbeta än att konkurrera. Och när djur konkurrerar är det inte alltid säkert att det gynnar arten.

Älgtjurar använder sina horn för att slåss inbördes. Det viktiga är hornens storlek jämfört med konkurrenternas, inte hornens absoluta storlek. Älgtjurar med störst horn har störst chanser att få para sig. Men stora horn minskar rörelseförmågan i tät skog och ökar risken för att dödas av vargar. Älgar med mindre horn är bättre anpassade för att överleva, men har mindre chanser att föra sina gener vidare. Det som ökar de enskilda djurens förmåga att reproducera sig minskar artens överlevnadsförmåga.

En stor del av de naturresurser som förbrukas i dag går åt till att producera människans motsvarigheter till horn – varor och tjänster som främst syftar till att öka den enskilda individens prestige och position i samhället. Det någon vinner förlorar en annan. Alla kan inte gå i de bästa skolorna, ha den finaste adressen eller köra den flottaste bilen. De flesta blir förlorare.

Nyliberaler förmår inte heller se att det finns två avgörande skillnader mellan välfärdstjänster och varor. Konsumtionsvaror är färdiga. Du kan ta i skor och undersöka dem. Välfärdstjänster kan sällan bedömas i förväg: man måste bruka dem. När det gäller skolan finns den färdiga "produkten" – det utbildade barnet – många år i framtiden. Vem kan veta något om framtiden?

Väljer du en skola över en annan får det ekonomiska konsekvenser som påverkar kvaliteten. Andras val påverkar din skola. Men andras val påverkar inte retroaktivt kvaliteten på din sko. Att köpa skor är ganska lätt, men att rationellt välja skola kan i princip bara en allvetande gud göra.

Anhängare av friskolan menar också att man aldrig får välja bort valfriheten. Historien är dock full av exempel på hur valfrihet tjänat tvivelaktiga syften. På 1960-talet försökte Kalifornien införa en lag som skulle förbjuda rasdiskriminering vid försäljning av bostäder. 75 procent av delstatens invånare röstade för att bevara friheten att bara sälja till vita. Ronald Reagan försvarade kraftfullt husägarnas rätt att ”diskriminera negrerna” i ”ett fritt samhälle”. Detta bidrog till att han sedan valdes till guvernör.

Det var också på 60-talet i den amerikanska södern som man började bussa in svarta elever till skolor där det tidigare bara gått vita. De svarta barnen fick skyddas av militär. Om de vita hade haft valfrihet hade skolorna förmodligen fortfarande varit segregerade.

Överfört till Sverige 2013: vad kan man göra åt misstanken att det finns en del föräldrar som väljer bort skolor på grund av deras etniska, religiösa eller socioekonomiska sammansättning? Har de rätt att göra ett sådant val?